1. Inledning (Smilla)

Denna rapport presenterar en seminariegrävningen av en grop i Skateholm och gropen som kommer att diskuteras är grop 4. Grävningen heter Skateholm L:2025:982 och ligger inom fastigheten Stora Beddinge 35:16 i Trelleborgs kommun. Platsen är belägen mellan Trelleborg och Ystad längs med sydkusten. Med hjälp av magnetometerundersökning och testundersökning av Lund universitet 2024 kunde det konstateras ett antal gropar i en oval formation utspridda vid en naturlig kulle som låg intill en dåtida våtmark (Berggren, 2025. S, 1,2). Sammanlagt undersöktes sex gropar under seminariegrävningen.  

1.1 Bakgrund (Smilla)

Markundersökningarna gjordes i närheten av Skateholm gravfälten I och II för att identifiera möjliga fornlämningar i dess närhet. Det var då som formationen med groparna upptäcktes via en magnetometerundersökning. En mindre undersökning gjordes med länsstyrelsens kännedom där ett mindre schakt togs upp över två av mörkfärgningarna. I fyllningen kunde det noteras ett lager med skörbrända stenar. Detta gjorde att groparna tolkades som kokgropar eller eldgropar. Det genomfördes Kol-14 datering och dessa blev daterade till yngre bronsåldern. Detta gav en teori om att övriga gropar i anläggningen också är samtida (Berggren, 2025. S, 1,2,4). 

Skateholm är sedan tidigare mest känt för sina mesolitiska grav och bo-platser (Larsson, 1988. S, 9). Lämningar i skateholms området från bronsåldern är mindre i antal men det finns eventuellt en boplats (L1988:8302) inom ett 90x30 stort område (Sarnäs, 2023. S, 6). Längst sydkusten finns det fler boplatser som är daterade till bronsåldern som exempelvis L1989:5056 som ligger beläget inom Abbekås. Utgrävningen utfördes av UV Syd med grävledaren Lasse Wallin. Det hittades 26 gropar och många av dessa var härdar/ härdgropar som var fyllda med sotig sand, skörbrända stenar och träkol (Fornsök). Enligt F.Hansen finns ett gravfält från brons- och järnåldern vid Oshögarna i Abbekås. 

I Fjärdingslöv finns det eventuellt en eldkultplats och dessa är endast kända i ett litet antal i södra Sverige (Björk, 1998. S, 75). I Gylle finns det anläggningar av bosättningar som har daterats till yngre bronsåldern och där finns även bronsåldershögar (Edenmo, 2000. S 15).

1.2 Syfte (Herta)

Syftet med utgrävningen var att undersöka nya fynd från en magnetometerundersökning gjord under hösten 2024. Utgrävningen utfördes även i utbildande syfte för att ge framtida arkeologer en första erfarenhet av arkeologisk utgrävning i praktiken.

1.3 Topografi och geologi (Alice)

Undersökningsområdet är beläget i Skateholm på fastighetsområdet Stora Beddinge 35:16 i Trelleborgs kommun, Tullstorp socken. Numera ligger området/gropen kustnära, ungefär 5 meter över havsnivån och cirka 800 meter från havet. Under bronsåldern såg det dock annorlunda ut- vid grop 4 var  det våtmark eller vatten kring området och det la mycket närmare kusten än vad det gör idag. Marken kring området består av lätt grävd sandfylld jord. (Larsson, 1988, s. 9)

1.4 Fornlämningsmiljö (Alice)

Grop 4 ligger idag på ett område där vegetationen består av gräs. Området är idag betesmark där kor går och betar. Kokgropen var ej  synlig ovanför gräset utan den, som övriga gropar, upptäcktes i samband med att man använde magnetometer. Där fanns en svag förhöjning vid gropen. Vid arkeologisk utgrävning av gropen var jorden sandig och sotig vilket gjorde att själva grävningen för det mesta var enkel. 

De undersökta groparna ligger i ett område med mycket fornlämningar bland annat genom de mesolitiska gravfälten  i Skateholm. I närheten finns där även fornlämningar från flera olika tidsperioder, exempelvis bronsåldershögar och fyndplatser från järnåldern. (Larsson, 1988, s. 12-13)

1.5 Metod och genomförande (Herta)

Utgrävningen av anläggningen följde single context metoden , vilken innebär att en kontext grävdes till fullo och man följer de stratigrafiska lagren. Utgrävningen omfattade fem arbetsdagar där 19 studenter öppnade totalt sex schakt på 2x2 meter. Förutom matjorden som bara grävdes undan med spade grävdes anläggningarna enligt tidigare nämnd metod, vid varje större förändring i fyllningen mättes nya grävenheter in med GPS och för varje grävenhet fylldes en ny kontextblankett i. Jorden från anläggningen torrsållades och fynd från schaktet samlades in för att efter utgrävningen sorteras, tvättas och registreras. Nya steg i utgrävningen dokumenterades med fältkameran samt i 3D genom fotogrammetri. Profilritningar gjordes när anläggningarna var utgrävda till 50%. Där anläggningarna var mindre grävdes resterande 50% av anläggningen ut efter att man gjort profilritningen. Om det var större anläggningar hann man endast med att gräva ut 50% av anläggningen och innan man täckte och grävde igen schakten där delar av anläggningar lämnats kvar, täckte man kvarvarande anläggning med markduk som indikation och skydd. Vid slutet av veckan grävdes alla schakt igen.

Efter att platser mättes upp med GPS efter magnetometerresultaten, gjorde man schakt i kvadratisk form som mätte 2x2 meter, med markören för platsen som mittpunkt. Det första som gjordes när schaktet mätts upp var att torva av det. Man grävde upp gräset i ca 20x20cm stora kuber. Nästa steg var att fortsätta gräva med spadarna jämnt över hela schaktet, genom matjorden och vidare ner till anläggningen. Då dessa jordområden inte var av större intresse utan man ville ner till de arkeologiska anläggningarna, skyfflades jorden endast upp i en hög. Ingen sållning utfördes, utan potentiella fynd upptäcktes av personalen och hanterades efter bedömning. När anläggningen var framgrävd övergick arbetsredskapet från spade till skärslev. Efter detta grävdes allt med skärslev och allt sållades (okänd masktäthet). I schakt 4 dök anläggningen upp vid cirka 14 centimeters djup och det fanns bara en anläggning som totalt under veckan grävdes ut till 50%. Halvan som grävdes ut delades upp i fyllning och nedgrävning. Fyllningen bestod av 5 grävenheter varav de första 4 grävdes som kvadranter i två omgångar parallellt. Den djupaste delen grävdes som en grävenhet. Där togs också ett jordprov för att kunna flotera det och leta makrofossil. Syftet med detta var primärt datering, men med möjlighet till ökad förståelse av miljön utifrån vilka växter som finns eller inte. Jordprovet vägdes inte men fyllde en ca 20x30cm fyndpåse.

 2. Undersökningresultat

2.1  Anläggningsbeskrivning inklusive grävenheter och matris (Karl)

Gropen grävdes i 5 enheter om det översta lagret matjord inte inkluderas. Enhet 1 och 2 var kombinerat matjord och anläggning, enhet 3, 4 och 5 var anläggningen. Enhet 1 och 2 var på samma höjd nivå, liksom enhet 3 och 4 var på samma höjd. Dessa enheter nämns samtidigt då deras innehåll och stratigrafi var identisk.

Det översta lagret matjord, vilket grävdes med spade, var humös och mörk gråbrun i färg. Kort efter gräslagret uppkom en mängd skörbrända stenar

enhet 1 (G237) och 2 (G243) bestod av blandat matjord med fläckar av djupare, mer aska och sot fylld sand. Detta gav enheterna en aningens mörkare grå färg. Enhet 2 och 3 grävdes med skärslev. Dessa enheter misstogs först för att vara anläggningen, då matjorden gick djupare här och steril jord syntes på samma djup som matjorden runt omkring området. 

enhet 3 (G391) och 4 (G401) bestod av svart, relativt kompakt sandig jord med mycket aska och sot inblandat. Detta var det översta lagret som övergick fullständigt till anläggningen, och var märkbart mörkare än tidigare jord. Gränsen mellan anläggningen och den sterila jorden omkring var mycket skarp.

Slutligen så grävdes enhet 5 (G525), vilket hade nära till identiska karaktärsdrag som enhet 3 och 4.

Efter grävningen var omklarad så gjordes N680, vilket var dokumentation om nedgrävningen och des karaktärsdrag, där den beskrivs som tydligt avgränsad utan en klar botten.

Den omkringliggande sterila jorden bestod av finkornig, gulbrun sand. Den var mycket minerogen och inte alls humös, vilket gjorde det enkelt att urskilja kanten mellan den sterila jorden och anläggningen som i motsats var mycket humös. Det var rikligt med rötter som gick hela vägen till botten av anläggningen, vilket inte syntes på samma djup i den sterila jorden utanför.
 

2.2 Fyndbeskrivning (Karl)

Under utgrävningen hittades och dokumenterades 4 flintavslag, en bit skörbränd flinta och en skifferbit som förmodas vara slipad. Av de 4 flintavslag var fynd 401 och 403 av relativt oklar karaktär. Fynd 401 var 15 x 13 mm stort och saknar tydliga daterings tecken. Fynd 403 var 16 x 14 mm stort och har slagvågor vagt synliga i ett mindre område. Avslaget som är fynd 404 hade däremot en mycket tydlig slagbula, slagbula ärr, samt tydliga slagvågor. Det var även det största avslaget som hittades, 20 x 15 mm. Det sista flintavslaget, fynd 402, var det minsta som hittades, endast 18 x 9 mm stort, men hade en tydlig ryggås och möjlig slagbula synlig.

Skifferbiten, fynd 405, hade en tydlig triangulär prism-form med lena och raka sidor. Skifferbiten hittades vid toppen av enhet 3 och 4 (grävenhet 391 och 401) vid en samling större kolbitar(ca 20-30 mm).

Fynd 400, den skörbrända flintan, var 26 x 19 mm stort och hade en vag triangulär form.

Förutom dessa upptäcktes även flertal kolbitar i varierande storlek och helhet, spridda över alla enheter men koncentrerade i enhet 3,4 och 5. Spridda genom alla enheter hittades en mycket stor mängd skörbränd sten, enhet 5 mättes innehålla sammanlagt 14 liter skörbränd sten. Densiteten av skörbränd sten ökade markant vid större djup och var som störst närmast bottens mittpunkten.
 

3. Diskussion

(Smilla) Groparnas funktion kan variera. Kokgropar kan ofta ses i direkt anslutning till gravar och boplatser, och dessa tolkas ofta som vardagligt bruk till exempelvis matlagning (Schaller Åhrberg, 2002. S, 13, 14). Det som talar emot detta i Skateholm är att det i nuläget inte hittats intilliggande fynd som tyder på bronsåldersbosättning och det finns få fynd av sådant som kan kopplas till matlagning som exempelvis keramik och ben. Gropar kan även tolkas att ha andra funktioner som exempelvis eldkultplatser. Dessa platser består av sot och träkol- fyllda gropar och ligger ofta i högre läge, närhet till vatten, är inte placerade intill samtida lämningar, större antal anläggningar och fynd knapphet (Björk, 1998. S, 75). Ännu en tolkning av kustnära gropar är att dem fungerat som ånggropar som använts vid båtbygge (Ling et al. 2024 S, 798). Det som talar emot dessa exempel är att formationen i Skateholm är oval och inte på en rad, men det som talar för är det kustnära läget och fynd knappheten. 

(Alice) Groparna innehåller inte mycket fynd vilket kan göra det problematiskt när man försöker tolka groparnas funktion. Där finns dock fortfarande mycket forskningspotential så om det hade gjorts fler grävningar kan framtida arkeologer tänkas hitta mer fynd som exempelvis keramik eller ben som de kan sätta in i en vidare kontext.

(Herta) Tidigare platser direkt anslutna till Skateholm har nästan uteslutande dateras till mesolitikum med något fynd från neolitikum samt härdar som daterats till sen bronsålder eller tidig järnålder, vilket ligger i spannet för dateringarna från det provschakt som grävdes hösten 2024 (Fornsök; Berggren 2025, s. 2). Med den nyupptäckta strukturen runt en höjd daterad till sen bronsålder ger detta nya förutsättningar för bland annat större förståelse för platsens kontinuitet. Då magnetometerreusltaten visar en struktur runt höjden men inga tydliga resultat från mitt på höjden, kan höjden istället haft någon annan funktion än att elda på? Många av anläggningarna kallas generellt för kokgropar, då man hittar just rester av att man har eldat eller använt värme genererat av eld. Höjdens betydelse eller funktion är i dagsläget något man endast kan spekulera om då den totala kunskapen är för liten för att man ska kunna säga något konkret om formationen. Om man ska vara kritisk kan man säga att formationen är tydligare synlig i den södra halvan än den norra, men om detta är sant eller bara en variation i resultaten är nog svårt att säga ännu (för bild och tolkning se Berggren 2025, s. 1 & 3). 

Bevarandeförhållandena på platsen är med stor sannolikhet inte riktigt optimala då det man vid utgrävningen hittade mest av som räknas in som ben var tandemalj. Ett par ben hittades också, men dessa var få och sköra. Marken har tidigare varit åkermark vilket gör att saker som ligger för nära ytan rörs till och även kan förstöras. Åkerbruk påverkar också bland annat syrehalten i jorden.  Även vid studentutgrävningarna i Skateholm 2022-2023 var det benmaterial som påträffades fragmentariskt (Boethius & Kjällquist 2024, s. 25-26). Bevarandeförhållandena gör också att val av tolkningar kan bli mer partiska, speciellt när lite av platsen är undersökt och med nuvarande avsaknad av analysresultat. 

För framtida forskning behöver mer av platsen kartläggas genom grävning, då mangnetometerresultaten också har sina felmarginaler angående exempelvis storleken av anläggningar. Fler analyser behövs för att få fler dateringar vilket kan ge en bättre uppfattning om platsens användning, om man använde platsen under en period eller en plats man återkom till vid ett flertal tillfällen. Analyser kan inkludera TL- datering för keramiken och ESR-datering eller strontiumanalyser av tandemaljen (Renfrew & Bahn 2020, s. 155, 159 & 356). Då fynden av ben är framförallt ben från mikromamalia kan man även analysera strontium i benen, eftersom fler värden kan stärka den nuvarande baseline, vilket underlättar för framtida forskning vid Skateholm. Även analyser med GIS som predictive analysis kan göras för att försöka få en större inblick i hur området användes och beboddes under bronsåldern, samt var en potentiell boplats skulle kunna vara placerad. Detta då man även grävt ut ett par härdar daterade till sen bronsålder vid Skateholm I-II, men inga tydliga boplatser från tiden har identifierats.

4. Sammanfattning

(Alice) Grop 4 är en av de 6 groparna som undersöktes under seminariegrävningen i Skateholm 2025-05-19 till 2025-05-21. Groparna identifierades med hjälp av magnometer och totalt identifierades 25 gropar på platsen som under bronsåldern varit omringade av våtmark/vatten. Omkring området finns det flera olika typer av fornlämningar från olika tidsperioder. En av de mest välkända är de mesolitiska gravfälten i Skateholm som ligger i närheten men där finns även lämningar från bronsåldern och järnåldern. 

Grop 4 ligger nu på betesmark och är inte synlig ovanför jorden. Vid utgrävningen användes single context-metoden. Alla jordlager och fynden dokumenterades på fotografi med fältkamera, 3D dokumentationer samt i kontext blanketter på fältet. Gropens innehåll bestod av aska/sotig jord och väldigt mycket skörbränd sten. Gropen var ej särskilt fyndrik men utöver de skörbrända stenarna upptäcktes flintavslag, en skifferbit och bränd flinta. 

Den lilla mängden fynd gör att det blir svårt att fastställa vad för funktion kokgropen har haft. Möjligen har det varit en ånggrop eller en eldkultplats. För att få en bättre förståelse av platsen hade mer utgrävningar behövts, då hade möjligen fynd som exempelvis ben och keramik upptäckts. 

Administrativa uppgifter

Lokal: L2025:982

Länsstyrelsens diarienummer: 5494-2025

Datum för beslut: 2025-02-19
Län: Skåne

Kommun: Trelleborg

Socken: Tullstorp

Fastighet: Stora Beddinge 35:16

Koordinatsystem: EPSG:3006

Läge:

X koordinat: 6139000

Y koordinat: 404000

Höjdsystem: RH2000

M ö.h.: 4

Tidsperiod (fältarbete): 2025-05-19 till 2025-05-21

Undersökt yta: 4000m²

Fyndförvaring: Historiska museet vid Lunds universitet (LUHM)

Dokumentation:

Ansvarig institution: Institutionen för Arkeologi och Antikens Historia vid Lunds Universitet

Typ av undersökning: Seminariegrävning

Personal: Alice Söfting, Herta Hemmingsson, Karl Nilsson och Smilla Nemhed

Referenser

Berggren, Åsa (2025). Ansökan om tillstånd seminariegrävning. Instutitionen för arkeologi och antikens historia. Lunds universitet.

Björk, Tony (1998). Härdar på rad, om spåren efter en kultplats från bronsåldern. Fornvännen 93:2, Journal of Swedish antiquarian research.

Boethius, A & Kjällquist, M 2024, Skateholm I – återbesök på ett senmesolitiskt gravfält: Arkeologisk forsknings- och utbildningsgrävning i form av seminariegrävning 2022 och 2023. Rapporter från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, vol. 17, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, Lund.

Edenmo, Roger (2000). Gylleundersökningarna: förändringar i gravskick och bosättning under sten och bronsåldern i skåne. Rapport 2000:2. Riksantikvarieämbetet. 

Fornsök (2018). L1988:8176 Grav- och boplatsområde, Fornlämning. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/eb18fc0c-b0bf-46e6-9210-75119edcafab (Hämtad 2025-06-04)

Larsson, L (1988). Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan: boplatser och gravar i Skateholm. Signum, Lund. 

Ling, J., Fauvelle, M., Ivar Austvoll, K., Bengtsson, B., Nordvall, L., & Horn, C. (2024). Where are the missing boatyards? Steaming pits as boat building sites in the Nordic Bronze Age. Praehistorische Zeitschrift, 99(2)

Renfrew, C & Bahn, P. (2020). Archaeology: Theories, methods and practice. 8. uppl. Thames & Hudson.

Sarnäs, Per (2023). Lilla Beddinge 24:1, Fornlämning L1989:9337. Arkeologisk utredning. SkåneArkeologi. 

Schaller Åhrberg, Eva (2002). Kokgropar- matlagning eller bastu?Diskussion kring en arkeologisk undersökning. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet.