1. Inledning (Smilla)

Denna rapport presenterar en seminariegrävningen av en grop i Skateholm och gropen som kommer att diskuteras är grop 4. Grävningen heter Skateholm L:2025:982 och ligger inom fastigheten Stora Beddinge 35:16 i Trelleborgs kommun. Platsen är belägen mellan Trelleborg och Ystad längs med sydkusten. Med hjälp av magnetometerundersökning och testundersökning av Lund universitet 2024 kunde det konstateras ett antal gropar i en oval formation utspridda vid en naturlig kulle som låg intill en dåtida våtmark (Berggren, 2025. S, 1,2). Sammanlagt undersöktes sex gropar under seminariegrävningen.  

1.1 Bakgrund (Smilla)

Markundersökningarna gjordes i närheten av Skateholm gravfälten I och II för att identifiera möjliga fornlämningar i dess närhet. Det var då som formationen med groparna upptäcktes via en magnetometerundersökning. En mindre undersökning gjordes med länsstyrelsens kännedom där ett mindre schakt togs upp över två av mörkfärgningarna. I fyllningen kunde det noteras ett lager med skörbrända stenar. Detta gjorde att groparna tolkades som kokgropar eller eldgropar. Det genomfördes Kol-14 datering och dessa blev daterade till yngre bronsåldern. Detta gav en teori om att övriga gropar i anläggningen också är samtida (Berggren, 2025. S, 1,2,4). 

Skateholm är sedan tidigare mest känt för sina mesolitiska grav och bo-platser (Larsson, 1988. S, 9). Lämningar i skateholms området från bronsåldern är mindre i antal men det finns eventuellt en boplats (L1988:8302) inom ett 90x30 stort område (Sarnäs, 2023. S, 6). Längst sydkusten finns det fler boplatser som är daterade till bronsåldern som exempelvis L1989:5056 som ligger beläget inom Abbekås. Utgrävningen utfördes av UV Syd med grävledaren Lasse Wallin. Det hittades 26 gropar och många av dessa var härdar/ härdgropar som var fyllda med sotig sand, skörbrända stenar och träkol (Fornsök). Enligt F.Hansen finns ett gravfält från brons- och järnåldern vid Oshögarna i Abbekås. 

I Fjärdingslöv finns det eventuellt en eldkultplats och dessa är endast kända i ett litet antal i södra Sverige (Björk, 1998. S, 75). I Gylle finns det anläggningar av bosättningar som har daterats till yngre bronsåldern och där finns även bronsåldershögar (Edenmo, 2000. S 15).

1.2 Syfte (Herta)

Syftet med utgrävningen var att undersöka nya fynd från en magnetometerundersökning gjord under hösten 2024. Utgrävningen utfördes även i utbildande syfte för att ge framtida arkeologer en första erfarenhet av arkeologisk utgrävning i praktiken.

1.3 Topografi och geologi (Alice)

Undersökningsområdet är beläget i Skateholm på fastighetsområdet Stora Beddinge 35:16 i Trelleborgs kommun, Tullstorp socken. Numera ligger området/gropen kustnära, ungefär 5 meter över havsnivån och cirka 800 meter från havet. Under bronsåldern såg det dock annorlunda ut- vid grop 4 var  det våtmark eller vatten kring området och det la mycket närmare kusten än vad det gör idag. Marken kring området består av lätt grävd sandfylld jord. (Larsson, 1988, s. 9)

1.4 Fornlämningsmiljö (Alice)

Grop 4 ligger idag på ett område där vegetationen består av gräs. Området är idag betesmark där kor går och betar. Kokgropen var ej  synlig ovanför gräset utan den, som övriga gropar, upptäcktes i samband med att man använde magnetometer. Där fanns en svag förhöjning vid gropen. Vid arkeologisk utgrävning av gropen var jorden sandig och sotig vilket gjorde att själva grävningen för det mesta var enkel. 

De undersökta groparna ligger i ett område med mycket fornlämningar bland annat genom de mesolitiska gravfälten  i Skateholm. I närheten finns där även fornlämningar från flera olika tidsperioder, exempelvis bronsåldershögar och fyndplatser från järnåldern. (Larsson, 1988, s. 12-13)

1.5 Metod och genomförande (Herta)

Utgrävningen av anläggningen följde single context metoden , vilken innebär att en kontext grävdes till fullo och man följer de stratigrafiska lagren. Utgrävningen omfattade fem arbetsdagar där 19 studenter öppnade totalt sex schakt på 2x2 meter. Förutom matjorden som bara grävdes undan med spade grävdes anläggningarna enligt tidigare nämnd metod, vid varje större förändring i fyllningen mättes nya grävenheter in med GPS och för varje grävenhet fylldes en ny kontextblankett i. Jorden från anläggningen torrsållades och fynd från schaktet samlades in för att efter utgrävningen sorteras, tvättas och registreras. Nya steg i utgrävningen dokumenterades med fältkameran samt i 3D genom fotogrammetri. Profilritningar gjordes när anläggningarna var utgrävda till 50%. Där anläggningarna var mindre grävdes resterande 50% av anläggningen ut efter att man gjort profilritningen. Om det var större anläggningar hann man endast med att gräva ut 50% av anläggningen och innan man täckte och grävde igen schakten där delar av anläggningar lämnats kvar, täckte man kvarvarande anläggning med markduk som indikation och skydd. Vid slutet av veckan grävdes alla schakt igen.

Efter att platser mättes upp med GPS efter magnetometerresultaten, gjorde man schakt i kvadratisk form som mätte 2x2 meter, med markören för platsen som mittpunkt. Det första som gjordes när schaktet mätts upp var att torva av det. Man grävde upp gräset i ca 20x20cm stora kuber. Nästa steg var att fortsätta gräva med spadarna jämnt över hela schaktet, genom matjorden och vidare ner till anläggningen. Då dessa jordområden inte var av större intresse utan man ville ner till de arkeologiska anläggningarna, skyfflades jorden endast upp i en hög. Ingen sållning utfördes, utan potentiella fynd upptäcktes av personalen och hanterades efter bedömning. När anläggningen var framgrävd övergick arbetsredskapet från spade till skärslev. Efter detta grävdes allt med skärslev och allt sållades (okänd masktäthet). I schakt 4 dök anläggningen upp vid cirka 14 centimeters djup och det fanns bara en anläggning som totalt under veckan grävdes ut till 50%. Halvan som grävdes ut delades upp i fyllning och nedgrävning. Fyllningen bestod av 5 grävenheter varav de första 4 grävdes som kvadranter i två omgångar parallellt. Den djupaste delen grävdes som en grävenhet. Där togs också ett jordprov för att kunna flotera det och leta makrofossil. Syftet med detta var primärt datering, men med möjlighet till ökad förståelse av miljön utifrån vilka växter som finns eller inte. Jordprovet vägdes inte men fyllde en ca 20x30cm fyndpåse.