3. Diskussion

(Smilla) Groparnas funktion kan variera. Kokgropar kan ofta ses i direkt anslutning till gravar och boplatser, och dessa tolkas ofta som vardagligt bruk till exempelvis matlagning (Schaller Åhrberg, 2002. S, 13, 14). Det som talar emot detta i Skateholm är att det i nuläget inte hittats intilliggande fynd som tyder på bronsåldersbosättning och det finns få fynd av sådant som kan kopplas till matlagning som exempelvis keramik och ben. Gropar kan även tolkas att ha andra funktioner som exempelvis eldkultplatser. Dessa platser består av sot och träkol- fyllda gropar och ligger ofta i högre läge, närhet till vatten, är inte placerade intill samtida lämningar, större antal anläggningar och fynd knapphet (Björk, 1998. S, 75). Ännu en tolkning av kustnära gropar är att dem fungerat som ånggropar som använts vid båtbygge (Ling et al. 2024 S, 798). Det som talar emot dessa exempel är att formationen i Skateholm är oval och inte på en rad, men det som talar för är det kustnära läget och fynd knappheten. 

(Alice) Groparna innehåller inte mycket fynd vilket kan göra det problematiskt när man försöker tolka groparnas funktion. Där finns dock fortfarande mycket forskningspotential så om det hade gjorts fler grävningar kan framtida arkeologer tänkas hitta mer fynd som exempelvis keramik eller ben som de kan sätta in i en vidare kontext.

(Herta) Tidigare platser direkt anslutna till Skateholm har nästan uteslutande dateras till mesolitikum med något fynd från neolitikum samt härdar som daterats till sen bronsålder eller tidig järnålder, vilket ligger i spannet för dateringarna från det provschakt som grävdes hösten 2024 (Fornsök; Berggren 2025, s. 2). Med den nyupptäckta strukturen runt en höjd daterad till sen bronsålder ger detta nya förutsättningar för bland annat större förståelse för platsens kontinuitet. Då magnetometerreusltaten visar en struktur runt höjden men inga tydliga resultat från mitt på höjden, kan höjden istället haft någon annan funktion än att elda på? Många av anläggningarna kallas generellt för kokgropar, då man hittar just rester av att man har eldat eller använt värme genererat av eld. Höjdens betydelse eller funktion är i dagsläget något man endast kan spekulera om då den totala kunskapen är för liten för att man ska kunna säga något konkret om formationen. Om man ska vara kritisk kan man säga att formationen är tydligare synlig i den södra halvan än den norra, men om detta är sant eller bara en variation i resultaten är nog svårt att säga ännu (för bild och tolkning se Berggren 2025, s. 1 & 3). 

Bevarandeförhållandena på platsen är med stor sannolikhet inte riktigt optimala då det man vid utgrävningen hittade mest av som räknas in som ben var tandemalj. Ett par ben hittades också, men dessa var få och sköra. Marken har tidigare varit åkermark vilket gör att saker som ligger för nära ytan rörs till och även kan förstöras. Åkerbruk påverkar också bland annat syrehalten i jorden.  Även vid studentutgrävningarna i Skateholm 2022-2023 var det benmaterial som påträffades fragmentariskt (Boethius & Kjällquist 2024, s. 25-26). Bevarandeförhållandena gör också att val av tolkningar kan bli mer partiska, speciellt när lite av platsen är undersökt och med nuvarande avsaknad av analysresultat. 

För framtida forskning behöver mer av platsen kartläggas genom grävning, då mangnetometerresultaten också har sina felmarginaler angående exempelvis storleken av anläggningar. Fler analyser behövs för att få fler dateringar vilket kan ge en bättre uppfattning om platsens användning, om man använde platsen under en period eller en plats man återkom till vid ett flertal tillfällen. Analyser kan inkludera TL- datering för keramiken och ESR-datering eller strontiumanalyser av tandemaljen (Renfrew & Bahn 2020, s. 155, 159 & 356). Då fynden av ben är framförallt ben från mikromamalia kan man även analysera strontium i benen, eftersom fler värden kan stärka den nuvarande baseline, vilket underlättar för framtida forskning vid Skateholm. Även analyser med GIS som predictive analysis kan göras för att försöka få en större inblick i hur området användes och beboddes under bronsåldern, samt var en potentiell boplats skulle kunna vara placerad. Detta då man även grävt ut ett par härdar daterade till sen bronsålder vid Skateholm I-II, men inga tydliga boplatser från tiden har identifierats.

4. Sammanfattning

(Alice) Grop 4 är en av de 6 groparna som undersöktes under seminariegrävningen i Skateholm 2025-05-19 till 2025-05-21. Groparna identifierades med hjälp av magnometer och totalt identifierades 25 gropar på platsen som under bronsåldern varit omringade av våtmark/vatten. Omkring området finns det flera olika typer av fornlämningar från olika tidsperioder. En av de mest välkända är de mesolitiska gravfälten i Skateholm som ligger i närheten men där finns även lämningar från bronsåldern och järnåldern. 

Grop 4 ligger nu på betesmark och är inte synlig ovanför jorden. Vid utgrävningen användes single context-metoden. Alla jordlager och fynden dokumenterades på fotografi med fältkamera, 3D dokumentationer samt i kontext blanketter på fältet. Gropens innehåll bestod av aska/sotig jord och väldigt mycket skörbränd sten. Gropen var ej särskilt fyndrik men utöver de skörbrända stenarna upptäcktes flintavslag, en skifferbit och bränd flinta. 

Den lilla mängden fynd gör att det blir svårt att fastställa vad för funktion kokgropen har haft. Möjligen har det varit en ånggrop eller en eldkultplats. För att få en bättre förståelse av platsen hade mer utgrävningar behövts, då hade möjligen fynd som exempelvis ben och keramik upptäckts.