1. Inledning

I denna rapport beskrivs, redogörs och diskuteras den utgrävning av schakt 1 i Skateholm som utfördes mellan den 19:e och 23:e maj, år 2025. Utgrävningen utfördes med syftet att undersöka de förmodade kokgropar som upptäcktes via magnetometermätningar år 2024, som i sin tur utfördes i samband med en bredare undersökning av området Skateholm I och II (Berggren 2025, s. 1). I och med att magnetometerundersökning upptäckte att det fanns anläggningar i området beslutades det samma år att ett provschakt skulle öppnas. I provschaktet upptäcktes en grop med mörk, sotig fyllning samt ett tätt packat lager skörbränd sten. Kol 14-prover tagna under denna undersökning daterade gropen till yngre bronsålder. Seminariegrävningen 2025, som denna rapport handlar om, var bland annat ett fortsatt arbete på den grop som upptäcktes i år 2024:s provschakt, vilket i denna rapport heter schakt 1. Ytterligare 5 andra schakt öppnades av andra grupper av studenter under den aktuella seminariegrävningen (Berggren 2025, s. 1-2), men dessa beskrivs ej i denna rapport.

1.1 Bakgrund

Skateholm är beläget vid skånska sydkusten, mellan Trelleborg och Ystad, och är i ett arkeologiskt sammanhang främst känt för de senmesolitiska gravfält och boplatser som undersöktes under i det så kallade Skateholmsprojektet, lett av projektledare Lars Larsson, under 1980-talet (Larsson 2016, 175-176). Efter detta har Skateholm och dess mesoltitiska lämningar fortsatt att vara av intresse för arkeologin och fler undersökningar samt utgrävningar på området har utförts under åren. Utöver senmesolitikum finns även rikligt med andra lämningar från forntiden i och runt området, exempelvis gravhögar från bronsåldern och ett gravfält från järnåldern (Larsson 1988, s. 12).                                             

Det aktuella undersökningsområdet är beläget ca 300 meter norr om de mesolitiska gravfälten Skateholm I och II, och täcker en låg, naturlig kulle med oval form. Skateholmsområdet kännetecknas idag mestadels av ängs-, betes- och åkermarker, men var under förhistorisk tid av en lagun och ett våtmarksområde med större vattentäckta områden än i nutid. Detta medför att kullen under delar av forntiden troligtvis utgjort en halvö eller udde i den dåtida lagunen, likt platserna för de mesolitiska gravfälten (Larsson 1988, s. 9-12). Vetskapen om Skateholmsområdets fyndrikedom samt analyser av dess geologiska och topografiska egenskaper ledde till att Institutionen för arkeologi och antikens historia på Lunds universitet intresserade sig för kullen och området runt om. Som tidigare nämnt undersöktes därmed platsen i två etapper under 2024 av Lunds universitet, i samband med en undersökning av Skateholm I och II.

I den första etappen undersöktes det aktuella området med hjälp av magnetometer, där man genom bildresultaten producerade av magnetometermätningen kunde identifierade en cirka 40 x 100 m stor struktur av gropar i en oval formation runt den naturliga kullen. I den andra etappen öppnades det över en av de identifierade strukturerna ett provschakt i ett försök att avgöra vad utslagen på magnetopetermätningen kunde vara samt att ge strukturen en datering. Av denna undersökning identifierades anläggningarna som antingen kokgropar eller härdar. Genom miljöprov kunde dateringen slås fast till yngre bronsålder (Berggren 2025, s. 1-2). Utöver kokgropen som upptäcktes i och med öppnandet av provschaktet påträffades även en potentiell härd samt ett möjligt stolphål i anläggningen. På grund av de närliggande mesolitiska gravfälten hade det initialt antagits en hypotes om att även dessa kokgropar tillhörde perioden, något som motbevisades genom dateringen genom de tagna jordproverna (Berggren 2025, s. 4).

1.2 Syfte

Syftet med denna utgrävning var att utföra en undersökning på de kokgropar eller -eldgropar/härdar som identifierats under den tidigare magnetometerundersökningen från år 2024. Utgrävningen skedde som en seminariegrävning med målen att försöka besvara följande frågorna:

• Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
• Utgör anläggningarna som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
• Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?

Utöver de vetenskapliga frågeställningarna uppfyller den även ett ytterligare delmål i att utbilda arkeologistudenter i hur en arkeologisk utgrävning skall utföras (Berggren 2025, s. 4-5). Som tidigare nämnts så beskriver denna rapport endast schakt 1 och arbetet med den kokgrop som uppdagades i detta schakt, kallad grop 1.  

1.3 Topografi och geologi

Utgrävningen skedde i området Skateholm intill Skateholm på fastigheten Stora Beddinge 35:16, Trelleborg kommun. Landskapet idag är ockuperad till stor del av betesmark samt rapsodlingar. Vad idag är en ensam kulle i ett hav av betesmark var under bronsåldern ett kustnära område omringat av vatten eller våtmark. Ur ett makroperspektiv låg Skateholm och hela Skateholm i ett lagun område, vilket även reflekteras i fynd fördelningen på Skateholm vilket klustras på förhöjningar vilket legat över vattennivån under förhistorien.

Markgrunden vid Skateholm utgörs av sandig jord vilket pekar på att området legat under vattnet när glaciärisen smälte och utgjorde havsbotten. Trots detta ligger utgrävningsområdet ca. 900 meter från havskusten samt ca. 5 meter över havsnivån idag (Larsson, 1988 s. 9) 

1.4 Fornlämningsmiljö

Fornlämningmiljön i Skateholm området domineras av de välkända Skateholm I och II vilket består av mesolitiska gravfält och boplatser. Utöver dessa finns även rik mängd bronsåldershögar, gravfält från järnåldern samt megalitgravar (Larssons 1988, s. 12). Gravfältsmiljön i Skateholms området är av stort intresse då perioderna mesolitikum till järnåldern är representerade i dessa (Larsson 1988, s. 13), vilket visar att Skateholm använts kontinuerligt  eller även bebotts permanent redan tidigt före vår tideräkning.

1.5 Metod och genomförande

År 2025s utgrävning skedde mellan den 19- 23 maj 2025 som en fortsättning på de provschakt som gjordes år 2024. Utgrävningen utfördes som studiegrävning av studenter på Lunds Universitet kurs ARKA 32. Utgrävningen skedde lagervis och när slutet av lagret nåddes, fylldes kontextblanketten för det borttagna lagret i direkt efter. Jorden i lagren torrsållades och fynden dokumenterades, denna process skedde i samtliga lager förutom matjordslagret. Redskapen som användes för utgrävningen var följande: skärslev, spade, skyffel, fältkamera och öskar. Under utgrävningens gång utfördes även GPS mätningar, miljöprov samt 3D- fotografering av kokgropen. När botten på kokgropen nåtts gjordes även en profilritning innan gropen fylldes igen. Markduk lämnades även på ett djup av ca. 1 meter  för att underlätta framtida utgrävningar på platsen.

 2. Undersökningresultat

2.1  Anläggningsbeskrivning inklusive grävenheter och matris (Linn)

2.1.1 Matjord

Utgrävningen inleddes med att avlägsna matjorden, även kallad arkeologiskt objekt 1000, som låg över kulturlagret. I och med att anläggning 1 delvis undersökts i en tidigare utgrävning (Skateholm 2024), fanns det en markduk placerad mellan kulturlagret och matjorden. Denna låg cirka 40 cm ned på den östra sidan av schaktet och cirka 60 cm på den västra sidan. Matjorden bestod främst av brungrå, grusig sand. På schaktets västra profilvägg syntes även ytterligare mörka kulturlager cirka 30 cm ned som inte undersöktes vidare. Vid återställning av schaktet hittades även en mindre mängd flinta i matjorden som inte upptäckts vid den initiala fasen av utgrävningen.

2.1.2 Fyllning 1

På ytan av fyllning 1, alternativt lager 1, syntes anläggningens konturer tydligt. Anläggningen var redan delvis utgrävd från en tidigare undersökning från år 2024, men var bortsett från detta i stort sett intakt. Utgrävningen av G220 bestod därmed främst av att följa anläggningens konturer nedåt för att nå samma djup som det redan utgrävda partiet från 2024. Anläggningens subovala form fortsatte bortom schaktets sydöstra profilväggar men på grund av utgrävningens begränsningar undersöktes inte denna del vidare. I det nordvästra hörnet grävdes det även upp ett myrbo av gula myror och i det nordöstra hörnet noterades ytterligare en grop fylld med sten som eventuellt sträcker sig vidare norrut. Fyllningen var mer kompakt och finare än i matjorden, med inslag av skörbränd sten. Färgen var mörkare och mer grå än brun, vilket gjorde avgränsningen mellan steril jord och anläggningen tydlig. Lagret separerades från det underliggande genom det tjocka lager skörbrända stenar och var cirka 14 cm tjockt. I detta lager hittades en mindre mängd tandemalj från nötdjur samt flera flintavslag.

2.1.3 Fyllning 2

I det sista lagret, fyllning två, avlägsnades först de skörbrända stenarna som låg packade i ett lager över resterande fyllning i G228 och G344. De skörbrända stenarna från detta lager samlades in separat till vardera grävenhet och mättes sedan via hinkar. I G228 fanns cirka 20 liter skörbränd sten deponerad och i G344 fanns cirka 27 liter skörbränd sten. Vad det gäller jorden var sanden relativt fuktig, mer sotig och betydligt mörkare, nästan svart, i jämförelse med föregående lager. Utspritt mellan samt under stenarna var stora bitar träkol, mer eller mindre intakta. Dessa mättes ej. Utgrävningen av botten av lager 2, G506, komplicerades delvis av en ojämn nedgrävningsbotten med flera sandlinser samt djurgångar. Vid den djupaste punkten blev gropen cirka 48 cm djup (mätt från toppen av lager 1), 98 cm lång och 134 cm bred. De mörka partierna i anläggningens västra profilväggar uppfattades som djurgångar vid utgrävningen och undersöktes därför inte vidare. Vid undersökning av anläggningens tidigare utgrävning år 2024 upptäcktes dock att tidigare undersökningsgrupp noterat ett “stolphål” i ungefär samma område. Vid torrsållning av fyllningen från detta lager hittades även en mindre mängd flinta. I samband med utgrävningen av detta lager togs även ett miljöprov (PM524) av fyllningen under de skörbrända stenarna.

2.2 Fyndbeskrivning (Matilda)

Majoriteten av fynden som gjordes i kokgropen var de skörbrända stenarna som fanns både utspritt i matjorden samt i alla fyllningslager. Den sekundära majoriteten fynd bestod av träkol, vilket även det hittades rikligt i grop 1. Träkolet hade även klustrat sig vid kanterna av gropen där vissa partier bestod av endast kompakt träkol. 

Av de lösfynd som gjordes i grop 1 var en majoritet av de större flinta fynden som gjordes under utgrävningen av grop 1 hittades i matjorden och skedde i samband med att grop 1 fylldes igen, på grund av detta kommer inte en separering av lager göras eftersom detta är okänt. Den mindre flintan och tandemaljen hittades i torrsålningen. Totalt hittades 16st fynd av flinta med en sammanlagd vikt på 20, 8 gram samt två fynd av tandemalj från nötkreatur med en sammanlagd vikt på 4,8 gram.  Fastsättningen av ursprunget av benen gjordes av en expert på plats. Det ena fyndet av tandemalj utgör även det enda fynd som hittades i själva gropen, vilket skedde i G228.

3. Diskussion

I och med att en del av fynden upptäcktes i matjorden blir det svårt att använda dessa i tolkningen av kokgropen då de saknar ett daterat arkeologiskt kontext. En separat tolkning av fynden från matjordslagret kan vara att det skett bearbetning av flinta i närområdet, möjligtvis högre upp på kullen, vars avfall genom naturliga krafter, såsom markförflyttning, hamnat i matjorden över kokgropen. Dessa kan således vara från en äldre alternativt yngre tidsperiod vilket, om det skulle vara äldre än själva fyllningen i gropen, antyder på en kontinuerlig användning av området. 

Det enda fyndet som gjordes i gropen var tandemaljen från nötkreatur som hittades. Avsaknaden av fynd kan dock tala för mer än vi tror och vad en potentiell användning av gropen kan vara. En tolkning är att gropen kan ha använts som deponeringsplats för restprodukter från härdar som exempelvis skörbrändsten och träkol vilket rikligt hittats i gropen. Detta stärks av att en potentiell härd som hittades intill gropen i det sydvästra hörnet av schaktet under utgrävningen 2024. Avsaknaden av fynd talar även för teorin genom tanken att restprodukter kan sorterats ut och deponerats på annan plats eller om dessa inte bevarats i gropen. Även skicket på den skörbrända stenen i gropen är intressant att ta upp, detta eftersom mycket av stenarna varit svårt krackelerade och spruckna, vilket kan peka på att dessa stenar som deponerats varit i obrukbart skick. Å andra sidan talar detta även för att gropen använts i klassiskt kokgropssyfte, då det antagligen var mer praktiskt att anlägga en kokgrop och härd i nära anslutning i och med att man behövde värma stenarna över en härd före det att man kunde använda kokgropen. Därutöver kan tandemaljen i sig agera som en form av restprodukt av djur och kan tala vidare för att kokgropen använts i matlagningssyfte. Trots att denna rapport endast undersöker de fynd som hittades i utgrävningen år 2025 bör det noteras att man under utgrävningen år 2024 hittade ett keramikfragment, vilket i sin tur kan antyda matlagning.

4. Sammanfattning

Sammanfattningsvis för att återvända till den frågeställning som ställdes i början av seminariegrävningen.  

• Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
• Utgör anläggningarna som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
• Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?

Genom okulära undersökning av de gropar grävda av resterande studenter samt deras fynd går det att konstatera att kokgroparna är till synes likadana, vilket i sig kan tala för sammanhängande syften. Om anläggningen som avbildats i magnetometerundersökningen är en sammanhängande anläggning är tyvärr en redundant fråga eftersom under provgropens utgrävande identifierades en potentiell härd och ett potentiellt stolphål i anläggningen. Vad det gäller sista frågan om gropens funktion, pekar fynden samt förekomsten av en härd i nära anslutning på att grop I varit en kokgrop ämnat för tillagning av mat. Dock, på grund av avsaknaden av spår av matlagning, som exempelvis fler fynd av ben och djurrester, går det inte definitivt att säga om grop I använts till detta ändamål. Å andra sidan är kokgropar välkänt fyndfattiga, då maten tas bort från gropen efter tillagning och matavfall antagligen deponeras i ett annat område eftersom kokgropen återanvänds. Teorin om att gropens funktion varit en sorts avfallsgrop för sorterat avfall stärks dock endast av att det just inte hittats fler fynd i gropen, dock kan såklart avsaknaden säga mer om ändamålet kokgropen haft i bronsålderns samhället i Skateholm. 

Utöver detta leder ett generellt tänkande att kokgroparna haft en koppling till det närliggande bronsåldershögarna eller om själva kullen varit en rituell punk som möjligen representerat högarna. Vad som dock kan sägas med säkerhet utifrån de anläggningar som utgrävdes är att Skateholm och dess kokgropar varit del av samhälleligt ekosystem i landskap som besökts och bebotts av människor i årtusenden. Även själva platsen på Skateholm visar bevis på att detta varit en punkt som återanvänts till av olika grupper från mesolitikum genom bronsålder till idag. I ett landskap som idag karakteriseras av betesmark och rapsodlingar finns det historier om ett långt förflutet samhälle, från mesolitisk flinta produktion till bronsålderns kokgroparna.

Administrativa uppgifter

Lokal: Skateholm

Länsstyrelsens diarienummer: 5494-2025

Datum för beslut: 2025-02-19

Län: Skåne

Kommun: Trelleborg

Socken: Tullstorp

Fastighet: Stora Beddinge 35:16

Koordinatsystem: EPSG:3006

Läge: 

        X koordinat: 404000

        Y koordinat: 6139000

Höjdsystem: RH2000

M.ö.h.: 5

Tidsperiod (fältarbete): 19-23 maj 2025

Undersökt yta: 2x2 m

Fyndförvaring: Lunds Universitet

Dokumentation: Klart

Ansvarig institution: Lunds Universitet

Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning

Personal: Jesper Holfelt Cumalat, Joar Inkeri Dimle, Linn Lidbeck, Matilda Gynnerstedt

Referenser

Berggren, Å. (2025). Ansökan om tillstånd seminariegrävning. Lunds Universitet.

Larsson, L. (2016). Some aspects of mortuary practices at the Late Mesolithic cemeteries at Skateholm, southernmost Sweden. I Grünberg, J., Gramsch, B., Larsson, L., Orschidt, J., & Meller, H. (red.), Mesolithic burials: rites, symbols and social organisation of early postglacial communities : international conference, Halle (Saale), Germany, 18th-21st September 2013. Tagungen des Landesmuseums für Vorgeschichte Halle, no. 1-2, vol. 13, Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt, Landesmuseum für Vorgeschichte, Halle.

Larsson, Lars (red.). (1988). The Skateholm project. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Rosendahl, A. (2025). Beslut om tillstånd att undersöka fornlämning. Länsstyrelsen i Skåne.