1. Inledning

I denna rapport beskrivs, redogörs och diskuteras den utgrävning av schakt 1 i Skateholm som utfördes mellan den 19:e och 23:e maj, år 2025. Utgrävningen utfördes med syftet att undersöka de förmodade kokgropar som upptäcktes via magnetometermätningar år 2024, som i sin tur utfördes i samband med en bredare undersökning av området Skateholm I och II (Berggren 2025, s. 1). I och med att magnetometerundersökning upptäckte att det fanns anläggningar i området beslutades det samma år att ett provschakt skulle öppnas. I provschaktet upptäcktes en grop med mörk, sotig fyllning samt ett tätt packat lager skörbränd sten. Kol 14-prover tagna under denna undersökning daterade gropen till yngre bronsålder. Seminariegrävningen 2025, som denna rapport handlar om, var bland annat ett fortsatt arbete på den grop som upptäcktes i år 2024:s provschakt, vilket i denna rapport heter schakt 1. Ytterligare 5 andra schakt öppnades av andra grupper av studenter under den aktuella seminariegrävningen (Berggren 2025, s. 1-2), men dessa beskrivs ej i denna rapport.

1.1 Bakgrund

Skateholm är beläget vid skånska sydkusten, mellan Trelleborg och Ystad, och är i ett arkeologiskt sammanhang främst känt för de senmesolitiska gravfält och boplatser som undersöktes under i det så kallade Skateholmsprojektet, lett av projektledare Lars Larsson, under 1980-talet (Larsson 2016, 175-176). Efter detta har Skateholm och dess mesoltitiska lämningar fortsatt att vara av intresse för arkeologin och fler undersökningar samt utgrävningar på området har utförts under åren. Utöver senmesolitikum finns även rikligt med andra lämningar från forntiden i och runt området, exempelvis gravhögar från bronsåldern och ett gravfält från järnåldern (Larsson 1988, s. 12).                                             

Det aktuella undersökningsområdet är beläget ca 300 meter norr om de mesolitiska gravfälten Skateholm I och II, och täcker en låg, naturlig kulle med oval form. Skateholmsområdet kännetecknas idag mestadels av ängs-, betes- och åkermarker, men var under förhistorisk tid av en lagun och ett våtmarksområde med större vattentäckta områden än i nutid. Detta medför att kullen under delar av forntiden troligtvis utgjort en halvö eller udde i den dåtida lagunen, likt platserna för de mesolitiska gravfälten (Larsson 1988, s. 9-12). Vetskapen om Skateholmsområdets fyndrikedom samt analyser av dess geologiska och topografiska egenskaper ledde till att Institutionen för arkeologi och antikens historia på Lunds universitet intresserade sig för kullen och området runt om. Som tidigare nämnt undersöktes därmed platsen i två etapper under 2024 av Lunds universitet, i samband med en undersökning av Skateholm I och II.

I den första etappen undersöktes det aktuella området med hjälp av magnetometer, där man genom bildresultaten producerade av magnetometermätningen kunde identifierade en cirka 40 x 100 m stor struktur av gropar i en oval formation runt den naturliga kullen. I den andra etappen öppnades det över en av de identifierade strukturerna ett provschakt i ett försök att avgöra vad utslagen på magnetopetermätningen kunde vara samt att ge strukturen en datering. Av denna undersökning identifierades anläggningarna som antingen kokgropar eller härdar. Genom miljöprov kunde dateringen slås fast till yngre bronsålder (Berggren 2025, s. 1-2). Utöver kokgropen som upptäcktes i och med öppnandet av provschaktet påträffades även en potentiell härd samt ett möjligt stolphål i anläggningen. På grund av de närliggande mesolitiska gravfälten hade det initialt antagits en hypotes om att även dessa kokgropar tillhörde perioden, något som motbevisades genom dateringen genom de tagna jordproverna (Berggren 2025, s. 4).

1.2 Syfte

Syftet med denna utgrävning var att utföra en undersökning på de kokgropar eller -eldgropar/härdar som identifierats under den tidigare magnetometerundersökningen från år 2024. Utgrävningen skedde som en seminariegrävning med målen att försöka besvara följande frågorna:

• Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
• Utgör anläggningarna som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
• Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?

Utöver de vetenskapliga frågeställningarna uppfyller den även ett ytterligare delmål i att utbilda arkeologistudenter i hur en arkeologisk utgrävning skall utföras (Berggren 2025, s. 4-5). Som tidigare nämnts så beskriver denna rapport endast schakt 1 och arbetet med den kokgrop som uppdagades i detta schakt, kallad grop 1.  

1.3 Topografi och geologi

Utgrävningen skedde i området Skateholm intill Skateholm på fastigheten Stora Beddinge 35:16, Trelleborg kommun. Landskapet idag är ockuperad till stor del av betesmark samt rapsodlingar. Vad idag är en ensam kulle i ett hav av betesmark var under bronsåldern ett kustnära område omringat av vatten eller våtmark. Ur ett makroperspektiv låg Skateholm och hela Skateholm i ett lagun område, vilket även reflekteras i fynd fördelningen på Skateholm vilket klustras på förhöjningar vilket legat över vattennivån under förhistorien.

Markgrunden vid Skateholm utgörs av sandig jord vilket pekar på att området legat under vattnet när glaciärisen smälte och utgjorde havsbotten. Trots detta ligger utgrävningsområdet ca. 900 meter från havskusten samt ca. 5 meter över havsnivån idag (Larsson, 1988 s. 9) 

1.4 Fornlämningsmiljö

Fornlämningmiljön i Skateholm området domineras av de välkända Skateholm I och II vilket består av mesolitiska gravfält och boplatser. Utöver dessa finns även rik mängd bronsåldershögar, gravfält från järnåldern samt megalitgravar (Larssons 1988, s. 12). Gravfältsmiljön i Skateholms området är av stort intresse då perioderna mesolitikum till järnåldern är representerade i dessa (Larsson 1988, s. 13), vilket visar att Skateholm använts kontinuerligt  eller även bebotts permanent redan tidigt före vår tideräkning.

1.5 Metod och genomförande

År 2025s utgrävning skedde mellan den 19- 23 maj 2025 som en fortsättning på de provschakt som gjordes år 2024. Utgrävningen utfördes som studiegrävning av studenter på Lunds Universitet kurs ARKA 32. Utgrävningen skedde lagervis och när slutet av lagret nåddes, fylldes kontextblanketten för det borttagna lagret i direkt efter. Jorden i lagren torrsållades och fynden dokumenterades, denna process skedde i samtliga lager förutom matjordslagret. Redskapen som användes för utgrävningen var följande: skärslev, spade, skyffel, fältkamera och öskar. Under utgrävningens gång utfördes även GPS mätningar, miljöprov samt 3D- fotografering av kokgropen. När botten på kokgropen nåtts gjordes även en profilritning innan gropen fylldes igen. Markduk lämnades även på ett djup av ca. 1 meter  för att underlätta framtida utgrävningar på platsen.