SH2025_RT5_P0

SH2025 Report Trench 5. Inledning

1. Inledning

Denna rapport presenterar de fynd som gjordes i bronsåldersanläggningen i Skateholm, specifikt schakt 5. Denna plats kom fram under magnetometerundersökningar i området. Det finns inte mycket utgrävt från bronsåldern i Skateholm, så denna plats ger en möjlighet att få veta mer om den aktivitet som skedde där under bronsåldern. Denna utgrävning hoppas kunna besvara vad dessa kokgropar och härdar kan ha haft för funktion.
 

1.1 Bakgrund

Skateholm är hem till en stor mesolitisk boplats samt gravplats. Under tidigare perioder av förhistorisk tid har området varit omgiven av vatten där boplatserna var på en udde. Det har tidigare undersökts av Lunds universitet vid två tillfällen. Vid en undersökning med georadar och magnetometer av området runt Skateholm I och II hittades en anomali. På magnetometer resultatet sågs det mörka färgningar placerade med relativt lika avstånd runt i en stor oval, ca 40x100 meter. Efter att ett mindre schakt grävts ut vid en av mörkfärgningarna, detta för att utesluta modern konstruktion, kunde man hitta skörbränd sten och träkol. Dessa fynd tydde på att det var en kokgrop eller eldgrop (Berggren 2025, s.1-2).

För att avgöra huruvida groparna var en del av de mesolitiska boplatserna eller om de utgjorde en neolitisk struktur, vilket var de ursprungliga teorierna kring fornlämningen, genomfördes 14C analyser på träkolet från en av groparna. Resultaten från de två analyserna visar att anläggningarna kan dateras till yngre bronsålder, vilket innebar att den första hypotesen kunde avvisas. Strukturen uppvisar en tydlig symmetri och dateringarna är samstämmiga, vilket då tyder på att de mörkfärgade partierna som identifierades genom magnetometerundersökningen är samtidiga och tillhör samma anläggning från yngre bronsåldern (Berggren 2025, s. 2-4).

 

1.2 Syfte

På en boplats kopplas oftast kokgropar och härdar med matberedning, men de kan också förekomma fristående från boplatser. Fynd av kokgropar och härdar från bronsåldern utan koppling till en boplats har hittats förut, ofta uppradade och många i mängd. Ofta kopplas detta fenomen till en slags rituell eller ceremoniell aktivitet. Kokgroparna eller härdarna i Skateholm skiljer sig från tidigare fynd, där de varit placerade i en rad och inte i en oval form, där det här följer topografin istället. Kokgropar och härdar nära vatten skulle kunna ha används för båt och kanot byggande (Berggren 2025, s. 4-5). 

Syftet till undersökningen var både att undersöka om resultatet av magnetometerundersökningen kan bekräftas och det är en sammanhållen anläggning samt att ge ett underlag för tolkning av anläggningens funktion. Frågeställningarna för utgrävningen är för hela anläggningen och inte bara för det schakt som denna rapport behandlar (Berggren 2025, s. 5).

Frågeställningar:
Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
Kan anläggningarna som som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?
 

1.3 Topografi och geologi

 I södra Skåne, ca 20 km väst från Ystad och ca 20 km väst från Trelleborg låg utgrävningsområdet. Platsen är nu en beteshage för nötkreatur, belägen ca 1 km från nuvarande kustlinje. Fornlämningen ligger inom Trelleborg Stora Beddinge 35:16. Kokgroparna och härdarna låg i en oval runt en mindre kulle, vilket tyder på att anläggningen följer landskapet. Tidigare, under de mesolitiska bosättningarna, har området varit en lagun, men vi vet mindre om hur landskapet sett ut under bronsåldern.
 

1.4 Fornlämningsmiljö

De första utgrävningarna i Skateholm var, likt vår utgrävning, seminariegrävningar av studenter samt mindre forskningsutgrävningar. Efter att områdets betydelse kom fram efter den första grävsäsongen kunde större forskningsutgrävningar ske. På 1980-talet genomfördes de första undersökningarna på Skateholm I och II under ledning av Lars Larsson. Efter fem grävsäsonger hade det undersökt sammanlagt 87 gravar. Dessa bosättningar är några hundra meter bort från kokgroparna och härdarna som undersökts (Larsson 1988, s. 11-12, 97).

Det har även hittats bronsåldershögar i området, samt en eventuell boplats från bronsåldern runt Skateholm. Högarna runt Skateholm finns det snålt information om i Fornsök. I Abbekås, ca 7 km från Skateholm, finns dock en fyndrik hög med gravar och artefakter från äldre och yngre bronsåldern, lämningsnummer L1989:4990. 
 

1.5 Metod och genomförande

Schakten placerades ut utifrån resultatet av magnetometerundersökningen. Schakt 5 grävdes ut i en 2x2 meter kvadrat. Rutan samt matjorden grävdes med spade tills anläggningen påträffades. Rutan samt alla grävenheter i anläggningarna märktes upp med gps. Halva anläggningarna grävdes först ut, detta för att kunna göra profilritningar. Anläggningarna, i detta fall kokgropen och den mindre gropen, grävdes ut i “single context”-metoden där vi grävde ner ca 25 cm. Varje grävenhet sållades. Två jordprover togs ut grop 5 och ett jordprov ur grop 6. Fotografier för 3D modeller togs vid starten och slutet av varje grävenhet. Båda groparna grävdes i stick tills det att steril jord påträffades och groparna hade grävts ut.

- Berggren, Å (2025). Undersökningsplan Skateholm 2025.
- Larsson, L (1988). Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan: boplatser och gravar i Skateholm. Signum, Lund.