1. Inledning

Denna rapport presenterar de fynd som gjordes i bronsåldersanläggningen i Skateholm, specifikt schakt 5. Denna plats kom fram under magnetometerundersökningar i området. Det finns inte mycket utgrävt från bronsåldern i Skateholm, så denna plats ger en möjlighet att få veta mer om den aktivitet som skedde där under bronsåldern. Denna utgrävning hoppas kunna besvara vad dessa kokgropar och härdar kan ha haft för funktion.
 

1.1 Bakgrund

Skateholm är hem till en stor mesolitisk boplats samt gravplats. Under tidigare perioder av förhistorisk tid har området varit omgiven av vatten där boplatserna var på en udde. Det har tidigare undersökts av Lunds universitet vid två tillfällen. Vid en undersökning med georadar och magnetometer av området runt Skateholm I och II hittades en anomali. På magnetometer resultatet sågs det mörka färgningar placerade med relativt lika avstånd runt i en stor oval, ca 40x100 meter. Efter att ett mindre schakt grävts ut vid en av mörkfärgningarna, detta för att utesluta modern konstruktion, kunde man hitta skörbränd sten och träkol. Dessa fynd tydde på att det var en kokgrop eller eldgrop (Berggren 2025, s.1-2).

För att avgöra huruvida groparna var en del av de mesolitiska boplatserna eller om de utgjorde en neolitisk struktur, vilket var de ursprungliga teorierna kring fornlämningen, genomfördes 14C analyser på träkolet från en av groparna. Resultaten från de två analyserna visar att anläggningarna kan dateras till yngre bronsålder, vilket innebar att den första hypotesen kunde avvisas. Strukturen uppvisar en tydlig symmetri och dateringarna är samstämmiga, vilket då tyder på att de mörkfärgade partierna som identifierades genom magnetometerundersökningen är samtidiga och tillhör samma anläggning från yngre bronsåldern (Berggren 2025, s. 2-4).

 

1.2 Syfte

På en boplats kopplas oftast kokgropar och härdar med matberedning, men de kan också förekomma fristående från boplatser. Fynd av kokgropar och härdar från bronsåldern utan koppling till en boplats har hittats förut, ofta uppradade och många i mängd. Ofta kopplas detta fenomen till en slags rituell eller ceremoniell aktivitet. Kokgroparna eller härdarna i Skateholm skiljer sig från tidigare fynd, där de varit placerade i en rad och inte i en oval form, där det här följer topografin istället. Kokgropar och härdar nära vatten skulle kunna ha används för båt och kanot byggande (Berggren 2025, s. 4-5). 

Syftet till undersökningen var både att undersöka om resultatet av magnetometerundersökningen kan bekräftas och det är en sammanhållen anläggning samt att ge ett underlag för tolkning av anläggningens funktion. Frågeställningarna för utgrävningen är för hela anläggningen och inte bara för det schakt som denna rapport behandlar (Berggren 2025, s. 5).

Frågeställningar:
Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
Kan anläggningarna som som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?
 

1.3 Topografi och geologi

 I södra Skåne, ca 20 km väst från Ystad och ca 20 km väst från Trelleborg låg utgrävningsområdet. Platsen är nu en beteshage för nötkreatur, belägen ca 1 km från nuvarande kustlinje. Fornlämningen ligger inom Trelleborg Stora Beddinge 35:16. Kokgroparna och härdarna låg i en oval runt en mindre kulle, vilket tyder på att anläggningen följer landskapet. Tidigare, under de mesolitiska bosättningarna, har området varit en lagun, men vi vet mindre om hur landskapet sett ut under bronsåldern.
 

1.4 Fornlämningsmiljö

De första utgrävningarna i Skateholm var, likt vår utgrävning, seminariegrävningar av studenter samt mindre forskningsutgrävningar. Efter att områdets betydelse kom fram efter den första grävsäsongen kunde större forskningsutgrävningar ske. På 1980-talet genomfördes de första undersökningarna på Skateholm I och II under ledning av Lars Larsson. Efter fem grävsäsonger hade det undersökt sammanlagt 87 gravar. Dessa bosättningar är några hundra meter bort från kokgroparna och härdarna som undersökts (Larsson 1988, s. 11-12, 97).

Det har även hittats bronsåldershögar i området, samt en eventuell boplats från bronsåldern runt Skateholm. Högarna runt Skateholm finns det snålt information om i Fornsök. I Abbekås, ca 7 km från Skateholm, finns dock en fyndrik hög med gravar och artefakter från äldre och yngre bronsåldern, lämningsnummer L1989:4990. 
 

1.5 Metod och genomförande

Schakten placerades ut utifrån resultatet av magnetometerundersökningen. Schakt 5 grävdes ut i en 2x2 meter kvadrat. Rutan samt matjorden grävdes med spade tills anläggningen påträffades. Rutan samt alla grävenheter i anläggningarna märktes upp med gps. Halva anläggningarna grävdes först ut, detta för att kunna göra profilritningar. Anläggningarna, i detta fall kokgropen och den mindre gropen, grävdes ut i “single context”-metoden där vi grävde ner ca 25 cm. Varje grävenhet sållades. Två jordprover togs ut grop 5 och ett jordprov ur grop 6. Fotografier för 3D modeller togs vid starten och slutet av varje grävenhet. Båda groparna grävdes i stick tills det att steril jord påträffades och groparna hade grävts ut.

2. Undersökningsresultat

Följande är en beskrivning av anläggning T5 med dess tillhörande gropar, G5 och G6, utifrån kontextblanketterna och observationer från den arkeologiska undersökningen.

 

2.1. Stratigrafisk redogörelse (rutbeskrivning per lager/stick)

Stratigrafin i T5 består huvudsakligen av 2 lager, matjord och sterilen, med 2 gropar uppdelade i 6 lager totalt. Det översta lagret, vilket är matjorden, bestod av humös gråbrun sand. Groparna bestod av en mer markant grå sand medan den sterila alven var ett ljust sandlager av gulgrå sand.

 

2.1.1 Matjord, 0-28 cm

Matjorden utgjordes mest av gråbrun sand och grästorv, någorlunda humöst. Lagret var torrt och relativt lös i sin kompakthet. Ett fåtal fynd av flinta påträffades.

 

2.1.2 Grop 5, 28-54 cm

Grop 5 är av sub-oval form med spetsarna i nord-sydlig riktning. Den delades upp i 4 lager där det västra snittet bestod av grävenheterna 119 och 380. Från dessa två har det även gjorts miljöprov. Färgkompositionen var av mörkgrå karaktär med flertalet svarta sektioner av kraftigare sotblandning. Inslag av rött påträffades även i den norra delen under utgrävning av lager 119, detta på grund av en rödaktig sten som troligtvis färgat av sig. Sammansättningen var av torr, finkornig sand där innehållet, som dominerades av skörbränd sten, ca 59 liter, och med inslag av småsten samt träkol. Inget i gropen var tydligt sorterat. Liknande tendenser iakttas genom hela gropen, vilket även då innefattar den östliga delen med de tillhörande enheterna 111 och 547.

Nedgrävningen är skålformad med något rundade hörn och konkava sidor. Dimensionen på gropen ligger på 100x70x26 cm.

 

2.1.3 Grop 6, 28-33 cm

Grop 6, med sin ovala form, låg i nordvästlig riktning från föregående anläggning och var intressant då den innehöll ett liknande sandlager av mörkgrå färg. Denna delades upp i två lager, 95 och 103, där 103 var det första lagret som grävdes ut och låg i östlig riktning. Sammansättningen, likt grop 5, var även den torr och finkornig. Dock innehöll den inga skörbrända stenar men små stenar och några kolbitar påträffades. Med sina dimensioner på 49x39x9 cm, är även denna grop och nedgrävningen av skålformad karaktär. Detta med sina rundade hörn och konkava sidor.

 

2.1.4 Alven, 28cm och ner

Om alven finns inte så mycket mer att säga än det att den bestod av ett ljust sandlager med inslag av små stenar.

 

2.1.5 Profilskisser av groparna  5 & 6

Efter att lager 119, 380 och 103 blivit undersökta den 20 maj, påbörjades profilritningar för vardera grop där de färdigställdes den 21 maj.

 

2.2. Fyndbeskrivning

Ett magert antal fynd påträffades, där “majoriteten” är från matjorden. Nedan beskrivs fynden från matjorden och anläggning 5. Fynden är exklusivt av flinta.

 

2.2.1 Matjorden runt grop 5

Matjorden var därifrån flest fynd påträffats, hela 3 enheter med 6 st tillhörande delar. Fynd 501 är ett flinta spån med bruksretusch. Den är i två delar men lite oklart om detta skett under undersökning eller vid ett tidigare skede. 502 består av två flintkärnor, den ena kan man se är en mindre kärna men på den andra är det mer otydligt att se hur den originellt sett ut. Det sista fyndet, nr 503, är av 2 avslag där man ser en tydlig slagbula på ett av dessa och antydan till slagvågor på det andra.

 

2.2.2 Grop 5 

Torrsollningen av fyllningen gav föga men i under utgrävning av lager 119 hittades fynd 500, vilket var två flintavslag som gränsar till spån bland den skörbrända stenen, och på dessa syns tydliga slagvågor.

3. Diskussion

Med att Skateholms under bronsåldern är ett relativt nytt forskningsområde hos arkeologer, kan inte mycket av de hypoteser som framläggs under undersökningarna ännu besvaras. I relation med de fynd som uppkom under utgrävningen av grop 5 och 6, vilket var exklusivt flinta, försvåras frågan om dessa groparnas möjliga funktion/funktioner. 

 

Vad som gör groparna i Skateholm unika är deras stratifiering. Istället för att vara placerade i en uppradad formation, har de grävts ut längs deras topografiska läge. Det vill säga, utmed kullen diskuterad i “Topografi och geologi”. Dessa var även anslutna nära vattnet, vilket kan ge oss en djupare förståelse över deras betydelse under sin samtid.  

 

Medan det finns förekomster av att ha kokgropar i närhet till sin bebyggelse, vilket kan observeras inom samt i närheten av Skateholm (visat i fornsök), påträffas det även kokgropar som grävs ut utan förhållande till en bosättning. Som förklarat inom ”Syfte och frågeställningar”, är dessa kokgropar uppradade och ansedda att vara i rituella syften. Det första antagandet kan inte appliceras i relation med groparna i Skateholm, därav de är i oval formation (utmed sin topografi). Däremot exkluderar detta inte kokgroparnas  eventuella funktion och syfte. Som kommer att diskuteras inom nedanstående paragrafer, är det väsentligt att beakta (för)historiska fenomen och fynd utifrån ett nyanserat perspektiv, där de kan vara mångfunktionella. 

 

Andra teorier är huruvida kokgroparna är i relation med dess geografiska område (våtmark) och mänskliga aktivitet (bosättning). Kokgropar i närhet till vatten har diskuterats ha tjänats som ånggropar, vilket var del av verkställandet av båtar (se “Syfte och frågeställningar”). I grop 5 och 6 finns det inga fynd (såsom verktyg eller material för byggande) eller generella indikationer som tyder på att de verkade som ånggropar för just båttillverkande. Grop 5 och 6 är ytterligare för små i storlek och en bit in i landet, vilket gör att de inte kan effektivt användas i detta syfte. Med att grop 5s fyllning och innehåll dominerades av skörbrända stenar, vilka värmdes upp, är hypotesen om att skapa ånga inte omöjligt. Det är tydligt att grop 5 användes för någon sorts tillagning, där mat eller andra uppvärmda föremål virades ihop eller lades i en sorts gryta, så de inte var i direkt kontakt med stenarna. Detta kan förklara frånvarandet av fynd såsom skelettdelar, matrester och bland annat keramik. Att de används för att koka, än att ånga upp, är däremot mer förefallande. Att göra antaganden om grop 6s syfte och funktion är allt mer svårbesvarade, därav inga arkeologiska fynd hittades, utan bara småsten och upp till 4 kolbitar.  

 

Som tidigare diskuterat har det funnits möjliga bronsåldersbosättningar i och nära Skateholmsområdet. Medan inga bosättningar har ännu hittats inom området där grop 5 och 6 grävdes ut, är det fortfarande tydligt hur dessa gropar, i relation med de andra utgrävda schakten, var i någon sorts form av förbindelse med varandra. Fastän majoriteten av flintan från schakt 5 (grop 5 och 6) kom från matjorden, hittades två flintavslag (se “Undersökningsresultat”), vilket med de skörbrända stenarna tyder på mänsklig aktivitet. Om flintan användes aktivt i relation med grop 5, eller råkade hamna där under ett tillfälle när gropen användes av befolkningen under bronsåldern, är svårt att besvara. Om groparna i schakten 1-6 användes i form av utbyte inom en/flera befolkningsgrupper, eller individuellt, samt på vilka sätt kokgroparna användes, är intressanta hypoteser som behöver mer underlag. Förhoppningsvis kan dessa få en djupare förståelse under framtida utgrävningar.

 

4. Sammanfattning

Sammanfattningsvis är inte mycket från bronsåldern ännu utforskat i Skateholm. Utifrån tidigare analyser av 40x100 meter anläggningen år 2024, daterades denna till yngre bronsåldern. Syftet med denna arkeologiska undersökning var att se huruvida de andra anläggningarna var av samma funktion, ålder och struktur som den delvis undersökta år 2024. Kokgroparna i området är i oval formering, vilket följer utmed landskapet. I jämförelse med Skateholms mesolitiska landskap, finns det inte mycket information om bronsåldern, än att det var en våtmark. Schakt 5 grävdes ut i 2x2 meter kvadrat och undersöktes helt. Matjorden skyfflades bort med spade, och sedan grävdes groparna ut genom “single context”-metoden. Ena halvan av respektive gropar grävdes ut och profilritades. Därefter grävdes resterande enheter ut. Under hela grävprocessen dokumenterades schaktets innehåll och enheter med gps, kontextblanketter, fältdagbok och fotografering. Jordprover togs av båda groparna, och jorden i alla grävenheter sållades. Båda groparnas jordtyp var dominerade av fin, torr och lös mörkgrå/grå sand. I matjorden hittades ett flintspån med bruksretuch, två flintkärnor och två flintavslag. I grop 5 (lager 119) hittades två flintavslag. Utifrån dessa fynd och dess dominerande skörbrända sten, var grop 5 möjligen en kokgrop vars syfte är diskuterbar, troligen mångfacetterad. Grop 6 är svårare att besvara.

Administrativa uppgifter

Lokal: Skateholm 

Länsstyrelsens diarienummer: 5494-2025

Datum för beslut: 2025-02-19

Län: Skåne

Kommun: Trelleborg kommun 

Socken: Tullstorp

Fastighet: Stora Beddinge 35:16

Koordinatsystem: Sweref 99 TM

Läge: 

X koordinat: 6139145

Y koordinat: 403996

Höjdsystem: RH 2000

M.ö.h.: 4-5

Tidsperiod (fältarbete): 19-23 maj 2025

Undersökt yta: 2x2 meter

Fyndförvaring: Lunds historiska museum 

Dokumentation: 3D-dokumentation (fotogrammetri och geodata) in till AIR, profilritning, arkeobotanik, kontextblankett, dagbok

Ansvarig institution: Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet 

Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning

Personal: Anton Holmstrand, Ella Eriksson Burman & Ida Rydell

Referenser

• Berggren, Å (2025). Undersökningsplan Skateholm 2025.

• Larsson, L (1988). Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan: boplatser och gravar i Skateholm. Signum, Lund.