3. Diskussion (Linn, Olivia, Viggo)

Under förundersökningen kunde platsen dateras med hjälp av C14-prover på träkol från en av gropfyllningarna. Dateringen visar på cirka årtalen 790-515 fvt vilket som placerar utgrävningsområdet i yngre bronsåldern (Berggren 2025, föreläsning). I grop 3 påträffades först ett äldre lager ovanpå bronsålderslagret som kunde konstateras vara på grund av jordförflyttning– detta lager indikerar mänsklig aktivitet innan bronsålder, troligtvis innan senneolitikum. Inledningsvis visste vi inte om detta var en del av matjorden eller en del av bronsålderslagret, dock förstod vi senare att detta var ett lager som var äldre än bronsålder– med hjälp av de flintaföremål som hittades. Vi tror att detta lager är från senneolitikum, detta baserar vi på ett fynd som gjordes i matjorden– F300. Flintaföremålet var fyrsidig, flathuggen och troligtvis ett förarbete till en skära som kan dateras till SN-äBÅ. När det sedan visade sig att vår schakt hade ett äldre lager under matjorden så blev det mer troligt att det rör sig om ett gränsfynd med relation till det lagret. Flera spån och flintavslag påträffades i L151 som visar tecken på indirekta och direkta slag-och presstekniker. Dessa blir kronologiska markörer för att placera lagret till neolitikum (Vang Petersen 2021: 36-38). I detta lager (151) var fynden av flinta som mest– många små och medelstora avslag samt spån (F321), en kärna (F308) samt en spånskrapa med retuscherad egg (F312).

När vi fick ned till grävenhet 300 och 310 i nästa lager ökade förekomsten av träkol, skörbränd sten och även tandemalj. Större ansamlingar träkol samt en tand från nötkreatur påträffades, och i samband med fynd av keramikkärl som kunde dateras till bronsålder ökade nya misstankarna att matföreberedning eller tillagning har förekommit på platsen. Större ansamlingar av skörbränd sten visar även att kokgropen hade påträffats– dock grävdes kokgropen inte ut helt, vi hamnade i kanten av den. När kokgropen grävdes ut i grävenheter 449 och 458 påträffades en härd men större ansamlingar av träkol och mer tandemalj från nötkreatur. Även fler keramikskärvor hittades, vilket stärker teorin om att matlagning har skett. Den skörbrända stenen som påträffades i utkanten av kokgroparna vägdes in på en sammansatt vikt på ca 43 liter. Även om inte hela kokgropen utgrävdes så finns det starka anledningar till att tro att detta var den faktiska kokgropen. Två nedgrävningar påträffades (AG281 i nordöstra hörnet, AG290 i nordvästra hörnet) och dessa utforskades inte– detta på grund av att steril jord snabbt uppkom.

Den fina sanden och otydliga gränsförhållningen mellan lagerna försvårade utgrävningsarbetet. Sanden var kraftigt melerad och gränser suddades ut snabbt på grund av väderförhållanden (regn såväl som blåst, även strålande sol som torkade ut sanden) och aktivitet i schacket. För att skilja på sandlager i härd och ovanliggande lager krävdes det att rulla sanden mellan fingrarna för att identifiera skillnader i textur. Skillnaden mellan härd och kokgrop var stundvis svår att fastställa– detta på grund av hur mörk både kokgropen och härden var i färg. Den mörkbruna färgen var ljussvart i kokgropen och härden var något mörkare men det var otydligt, dock förekom det större bitar träkol i själva härden, vilket fastställde att vi hade hittat gränsen till härden. Den svarta sanden i härden hade också en annan textur som var lite fetare och sotigare.  Det som går att konstatera är att det har funnits en härd och en kokgrop i schaktet, och eftersom det finns tydliga fynd på keramik, djurben och rikligt med träkol– går det att teoretisera att den har använts till matlagning eller matberedning. Dock är detta en tolkning vi har fastställt under arbetets gång, och det går inte att säga någonting säkert utan vidare undersökning, prover och utgrävningar. Vi kan dock anta att strukturerna är sammanhängande och tillhör samma anläggning med tanke på dess innehåll, form och fynd. Ytterligare forskning på platsen genom vidare utgrävning av resterande gropar hade varit optimalt för en bredare förståelse av strukturerna och deras syfte.

4. Sammanfattning (Viggo)

En kokgrop påträffades och grävdes delvis ut. Hela kokgropen dimensioner gick inte att beräkna eftersom enbart en del av av kokgropen påträffades i schaktet. Vad som är konstaterbart från schakt 3 är att det är flera kontrasterande faktorer jämfört med andra schakt under utgrävningen 2025. Förekomsten av jordförflyttningen vilket har influerat mängden och variationen av fynd. Jordförflyttningen visar på att mänsklig aktivitet har förekommit under neolitikum ovanpå kullen innan kokgropen anlades.

Två nedgrävningar har skett i gropen, dessa har inte utforskats.

Även den påträffade förekomsten av en härd urskiljer sig från andra schakt. Det är en rimlig tolkning att mat tillagades i schakt 3 med tanke på förekomsten av keramik och spår från nötkreatur. Däremot går det inte att konstatera till vilken utsträckning matkonsumtionen skedde eller hur logistiken kring denna konsumtion såg ut. Trots detta så är en härd en viktig komponent för självaste kokgropens funktion och med denna data kan framtida utgrävningar förhoppningsvis underlättas.

För framtida utgrävningar inom området kan det vara värt att notera förekomsten av jordförflyttning i området. Ytterligare så kan även den nära anslutningen av en härd till en kokgrop utöka förståelsen för hur de brukades. Vi ser fram emot att ta del av den information som kan förväntas tillkomma av framtida utgrävningar.