3. Diskussion

I och med att en del av fynden upptäcktes i matjorden blir det svårt att använda dessa i tolkningen av kokgropen då de saknar ett daterat arkeologiskt kontext. En separat tolkning av fynden från matjordslagret kan vara att det skett bearbetning av flinta i närområdet, möjligtvis högre upp på kullen, vars avfall genom naturliga krafter, såsom markförflyttning, hamnat i matjorden över kokgropen. Dessa kan således vara från en äldre alternativt yngre tidsperiod vilket, om det skulle vara äldre än själva fyllningen i gropen, antyder på en kontinuerlig användning av området. 

Det enda fyndet som gjordes i gropen var tandemaljen från nötkreatur som hittades. Avsaknaden av fynd kan dock tala för mer än vi tror och vad en potentiell användning av gropen kan vara. En tolkning är att gropen kan ha använts som deponeringsplats för restprodukter från härdar som exempelvis skörbrändsten och träkol vilket rikligt hittats i gropen. Detta stärks av att en potentiell härd som hittades intill gropen i det sydvästra hörnet av schaktet under utgrävningen 2024. Avsaknaden av fynd talar även för teorin genom tanken att restprodukter kan sorterats ut och deponerats på annan plats eller om dessa inte bevarats i gropen. Även skicket på den skörbrända stenen i gropen är intressant att ta upp, detta eftersom mycket av stenarna varit svårt krackelerade och spruckna, vilket kan peka på att dessa stenar som deponerats varit i obrukbart skick. Å andra sidan talar detta även för att gropen använts i klassiskt kokgropssyfte, då det antagligen var mer praktiskt att anlägga en kokgrop och härd i nära anslutning i och med att man behövde värma stenarna över en härd före det att man kunde använda kokgropen. Därutöver kan tandemaljen i sig agera som en form av restprodukt av djur och kan tala vidare för att kokgropen använts i matlagningssyfte. Trots att denna rapport endast undersöker de fynd som hittades i utgrävningen år 2025 bör det noteras att man under utgrävningen år 2024 hittade ett keramikfragment, vilket i sin tur kan antyda matlagning.

4. Sammanfattning

Sammanfattningsvis för att återvända till den frågeställning som ställdes i början av seminariegrävningen.  

• Kan fler anläggningar i strukturen tolkas som kokgropar i likhet med den som redan delvis undersökts, och är de av liknande karaktär och ålder?
• Utgör anläggningarna som avbildas i magnetometermätningen en sammanhängande anläggning?
• Vilken funktion kan anläggningen i så fall ha haft?

Genom okulära undersökning av de gropar grävda av resterande studenter samt deras fynd går det att konstatera att kokgroparna är till synes likadana, vilket i sig kan tala för sammanhängande syften. Om anläggningen som avbildats i magnetometerundersökningen är en sammanhängande anläggning är tyvärr en redundant fråga eftersom under provgropens utgrävande identifierades en potentiell härd och ett potentiellt stolphål i anläggningen. Vad det gäller sista frågan om gropens funktion, pekar fynden samt förekomsten av en härd i nära anslutning på att grop I varit en kokgrop ämnat för tillagning av mat. Dock, på grund av avsaknaden av spår av matlagning, som exempelvis fler fynd av ben och djurrester, går det inte definitivt att säga om grop I använts till detta ändamål. Å andra sidan är kokgropar välkänt fyndfattiga, då maten tas bort från gropen efter tillagning och matavfall antagligen deponeras i ett annat område eftersom kokgropen återanvänds. Teorin om att gropens funktion varit en sorts avfallsgrop för sorterat avfall stärks dock endast av att det just inte hittats fler fynd i gropen, dock kan såklart avsaknaden säga mer om ändamålet kokgropen haft i bronsålderns samhället i Skateholm. 

Utöver detta leder ett generellt tänkande att kokgroparna haft en koppling till det närliggande bronsåldershögarna eller om själva kullen varit en rituell punk som möjligen representerat högarna. Vad som dock kan sägas med säkerhet utifrån de anläggningar som utgrävdes är att Skateholm och dess kokgropar varit del av samhälleligt ekosystem i landskap som besökts och bebotts av människor i årtusenden. Även själva platsen på Skateholm visar bevis på att detta varit en punkt som återanvänts till av olika grupper från mesolitikum genom bronsålder till idag. I ett landskap som idag karakteriseras av betesmark och rapsodlingar finns det historier om ett långt förflutet samhälle, från mesolitisk flinta produktion till bronsålderns kokgroparna.