FRED2026_RR4_P1

Fredrik VII Cave Report R4. 1. Inledning

1 Inledning - Joar och Linn

I denna rapport beskrivs seminariegrävningen inom delkurs 3, “Arkeologi i praktiken”, samt resultaten från utgrävning av Fredrik den VII:s grotta på Kullaberg. Seminariegrävningen utfördes i samband med forskningsprojektet “Kullaberg och uppkomsten av maritima livsvägar – på jakt efter Nordens pionjärer”, där målet var att bevisa den mesolitiska människans påverkan på Kullaberg (Boethius 2025, s. 2-3). Seminariegrävningen utfördes från och med den 14:e september, 2026 till och med den 25:e september, 2026 av arkeologistudenter på kandidatnivå från klassisk arkeologi, historisk arkeologi, osteologi samt antikens kultur och samhällsliv.

Arbetet i ruta 4 utfördes av Joar Inkeri-Dimle, student inom historisk arkeologi, och Linn Lidbeck, student inom klassisk arkeologi. På grund av tidsramen för seminariegrävningen fullbordades inte utgrävningen av ruta 4, dock kommer arbetet i rutan med all sannolikhet att fortsätta under kommande seminariegrävnings kampanjer. Det skedde även en parallell seminariegrävning djupare in i Fredrik den VII:s grotta, i det sydvästra hörnet, av Katarzyna Mazij, student inom osteologi. I och med att vår grupp saknade en gruppmedlem inom osteologi lämnades all osteologisk material till henne för undersökning och osteologisk rapportskrivning.   

1.1 Bakgrund - Joar

Fredrik den VII:s grotta är belägen på Kullabergs nordöstra sida med utsikt över Kattegatt samt, med bra väder, till Bjärehalvön. Grottan ligger i ett naturligt vindskydd och är idag ett populärt turistmål. 

Varför Fredrik den VII:s grotta, samt överlag hela Kullaberg, blivit målet för forskningsprojektet “Kullaberg och uppkomsten av maritima livsvägar – på jakt efter Nordens pionjärer” beror på att platsen varit en av det första i Sverige som kom fram efter istiden och blev framkomlig för människor, där Kullabergs grottor kan utgjort naturliga skydd för de första mänskliga besökarna i Sverige för ca. 16 000 år sedan (Jennbert 2009, s. 25). Fredrik den VII:s grotta har dock inte varit tillgänglig under hela denna tid, utan har varit belägen under vattenytan periodvis fram tills mellanneolitikum (Jennbert 2009, s. 79). Trots detta har målet med grävningen, utöver funktionen som ett pedagogiskt moment åt arkeologistudenter, varit att nå de mesolitiska lagren vilka befaras finnas i grottan.

Fredrik den VII:s grotta är sedan tidigare utgrävd av Gustav Retzius och Hans Wallengren år 1902. Denna utgrävning skedde enligt uppgifter centralt i grottan (Jennbert 2009, s. 73, s. 76), samt resulterade i fynd av flintverktyg samt knackstenar och ben (Jennbert 2009, s. 76). Tyvärr har diagram och mått av utgrävningsområdet samt arbetets metodik och tillvägagångssätt inte gjorts tillgängliga. Dessa har möjligtvis arkiverats på en plats utanför studenternas räckhåll eller inte bevarats, möjligheten finns även att dessa aldrig utförts av Retzius och Wallengren.  

1.2 Syfte med undersökning - Linn

Syftet med seminarieutgrävning i Kullaberg är huvudsakligen pedagogisk och ämnar att  undervisa inom olika aspekter av fältarbete, såsom planering, utförande och utvärdering inom en viss tidsram. Därutöver syftar även utgrävningen på att utvidga studenternas färdigheter och förståelse av dokumentation (både i fält och i laboratoriet), tolkning av resultat samt strukturering och förmedling av resultaten därav på ett passande vis. 

Seminarieutgrävning skedde också i, som tidigare nämnt, samband med ett forskningsprojekt, “Kullaberg och uppkomsten av maritima livsvägar – på jakt efter Nordens pionjärer”, som har i syfte att undersöka spår och belägg för antropogen aktivitet på Kullaberg under senglacial tid samt hur människorna reagerade på miljöförändringarna och utveckling av levnadsstrategier inom området (Boethius 2025, s. 2-3).

1.3 Topografi och geologi - Linn

Fredrik VII:s grotta är idag situerad cirka 8,3 m.ö.h längs en klippvägg som brant sluttar mot ett klapperstensfält vid havskanten (Jennbert 2009, 29). Topografin har däremot genomgått drastiska förändringar på grund av havsnivåförändringar som medfördes av de turbulenta postglaciala klimatförändringarna. Knut Kjellmark resonerade under tidigt 1900-tal att under Litorinahavets höjdpunkt låg havet runt 11,5 m.ö.h, vilket skulle betyda att grottan var under vatten (Kjellmark 1904, s. 206). Kristina Jennbert noterar att beräkningarna är aningen bristfälliga i att beräkningarna är producerade i jämförelse med strandlinjeförskjutningar från bl.a. Skagerrak och den Blekingska skärgården (Jennbert 2009, s. 29). 

Genom mer moderna beräkningar ponerar Jennbert att cirka 13000 f.v.t sedan låg grottan under vatten, då havsnivån nådde upp till 85 m.ö.h och det är möjligtvis under denna tid grottorna kan ha bildats, genom konstanta tryckningar från havet. Därefter skedde en hastig sänkning av havsnivån i och med landhöjningen, vilket resulterade att runt 12000 f.v.t låg havsnivån cirka 10 meter under havsnivån. Därefter skedde en successiv höjning och sedan en ytterligare sänkning till vi nådde en havsnivå som var relativ vår egen, ungefär strax över tusen år sedan (Jennbert 2009, s. 30-32). Utifrån Jennberts sammanställning av beräkningarna av strandlinjeförändringarna kan vi anta att Fredrik VII:s grotta har legat tillgänglig runt senpaleolitisk tid samt tidigmesolitikum fram till Maglemosekulturen, därefter tros det att havsnivån ökade så pass mycket att grottan återigen blev otillgänglig. Under Tidigneolitikum noterar tabellen havsnivån som 8 m.ö.h och däremot en successiv sänkning fram till bronsålder där den ligger runt 5 m.ö.h (se bilaga 1). Mellan dessa perioder, alltså under Mellanneolitikum och Senneolitikum är det möjligt att grottan har använts, dock bör faktorer såsom kraftiga vindar eller vågor övervägas vad gäller grottans tillgänglighet.

Rent geologiskt består Kullaberg till stor del av berg, och undersökningsområdet bestod av berg och klapperstensfält vid havskanten. Lite längre söder ut, mot Kullagården, blir det större områden med morän, antingen lerig eller sandig morän. I sydvästra Kullaberg förekommer även postglacial finsand (fig. 2). Detta är även en bra representation av terrängen på Kullaberg. Runtom de mer plana morän-rika områdena är det främst skog, med undantag för de områden som avverkats för användning som boplatser och golfbanor, samt inslag av våtmark, såsom Ona Mosse och Mölle Mosse. Uppe på Kullabergs mer plana, skogstäckta områden skulle det så fall varit relativt lätt att ta sig runt till fots och till kusten kunde man komma med båt som kunde anläggas vid en av de flertal grottingångar längs kusten, såsom vid Fredrik VII:s. 

Trots att det finns områden bestående mer av morän, finns inte flinta naturligt i Kullaberg, utan har troligen förts dit via inlandsisen till kusten eller så är den “importerad” av människor från andra skånska kuster alternativt Själland (Boethius 2026, s. 5). 

 

1.4 Fornlämningsmiljö - Linn

Som tidigare nämnt har Fredrik VII:s grotta undersökts vid tidigare tillfälle under 1902 av Retzius och Wallengren. Detta är däremot inte den enda platsen eller grottan som varit objekt i arkeologiska undersökningar i Kullabergsområdet. Lahibiagrottan, Mindre Josefinelustgrottan, Silvergrottan och Valdermarsgrottan har alla undersökts vid tidigare tillfälle av Retzius och Wallenberg till viss utsträckning. Bortsett från Silvergrottan, som konstruerades av danskarna under 1560-talet i ett försök att hitta malmtillgångar, har resterande grottor varit tillgängliga under stenålder (Jennbert 2009, s. 36-81). I det undersökta grottorna, det vill säga Lahibiagrottan och mindre Josefinelustgrottan, har lager från stenåldern upp till historisk tid påträffats (Jennbert 2023, s. 46- 47). 

Utöver grottorna har Kullaberg ytterligare registrerade fornlämningar från forntid och förhistorisk tid i Fornsöks databas och troligen platser som ännu inte inventerats eller undersökt. Västerut längs Kullabergs udde är det flertal fornlämningar registrerade som stenåldersboplatser (fig. 3). Bland dessa finns ett stenåldersstenbrott vid Ablahamn samt tomtningar, även dessa från stenåldern, intill Kullabergs fyr (Jennbert 2023, s. 49- 51). 

1.5 Metod och genomförande - Linn

Vad gäller själva fältartbetet arbetade vi utifrån “single context”-metoden, vilket betyder att vi identifierade, dokumenterade och undersökte varje nytt kontext i ordning av nyast till äldst och således kan notera en tydlig stratigrafisk följd. Varje lager beskrevs i varsin kontextblankett som sedan sparas tillsammans med annan relevant fältdokumentation, såsom dagböckerna vi förde och vår fyndlista.

Ruta 4 delades in i tre olika områden. Det största området löpte i riktningen mot grottan ingång i öst till bergväggen i väst och döptes till “entrén”. Håligheten i bergväggen pekande åt norr döptes till “nischen” samt området mellan dessa döptes till “klacken” (fig. 1). Dessabenämningar kommer hädanefter att användas i texten.

Inför utgrävningen av i Fredrik VII:s grotta mättes en ruta på cirka 2x1 meter direkt under sista trappsteget ned, med anslutning till nischen i grottans norra vägg. Grottan hade före vår ankomst till Kullaberg rensats på sten och placerats i grottans innersta, högra hörn och vi preparerade rutan genom att rensa den på eventuellt bråte under första dagen. Vid grävning användes främst skärslev och öskar för att försiktigt skrapa bort jorden. Vid de mer kompakta lagren, eller när vi stötte på större stenar, användes en trädgårdshacka för att försöka lossa jorden.

I och med att vi inte hann gräva ned till steril jord i ruta 4 visste vi att andra arkeologer skulle fortsätta utgrävningen efter att vi lämnat. Därmed fyllde vi aldrig igen rutan som man brukar, utan istället placerades endast markduk över rutan och vek upp extra marktyg så det täckte profilen. 

Vad gäller fyndhantering dokumenterades dessa i stor del i fält med fyndlista. Alla fynden separerades i olika kategorier för olika dagar samt baserat på om de var handplockade eller från sållen och lades i fyndpåsar av plast som sedan transporterades till stugorna vi bodde. Vad gäller sållning hade vi första dagen i Fredrik VII:s grotta endast 4 m.m. torrsållning och följande dagar hade vi tillgång till 4 m.m. vattensåll. Tvättning och torkning av fynd började inte förrän andra veckan. På grund av tidsbrist blev inte allt tvättat, utan en del av de otvättade fynden tvättades på Lunds Universitet och resterande är otvättade i påsar. Eftersom att vi var medvetna om tidsbristen fick vi prioritera de fynd som behövde tvättas och torkas (alternativt endast torkas) såsom osteologiskt material, hasselnötter, kol samt keramik. På grund av samma tidsbrist, samt vetskapen att fynden skulle gås igenom ytterligare gång som del av forskningsprojektet, registrerades och fotograferades endast de fynd som var särskilt relevanta till rapporten i ett digitalt dokument, vars information sedan överförs till AIR (Archeological Interactive Reports). 

AIR är också databasen där all relevant dokumentation från utgrävningen samlas och publiceras. Information från kontextblanketterna utgör exempelvis stöd för att komma ihåg och fylla i AIR:s egna kontextmallar. Som i andra utgrävningar togs bilder ute i fält, men i och med att projektet använde AIR nyttjade även fotogrammetri för att skapa 3D-modeller av rutorna och de olika lagren, dessa 3D-modeller har även använts löpande i rapporten i syfte att visualisera de olika kontexten.

Boethius, A. (2025). Ansökan om tillstånd för forskningsundersökning.

Boethius, A. (2026) Gryning över Skandinavien - På jakt efter Nordens pionjärer. Arkeologisk fältinventering på Kullaberg sommaren 2026. Department of Archaeology and Ancient History, Lund University.

Jennbert, K. (2009). Kullabergs grottor : mellan istid och nutid, mellan humaniora och naturvetenskap. (Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°; Vol. 59). Department of Archaeology and Ancient History, Lund University.

Jennbert, K. (2023). Arkeologi i Kullabygden. I A. Palm, & J. Stenström (Red.), Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition (s. 40-58). (Symposier på Krapperups borg). Makadam förlag.

Kjellmark, K. (1904) Öfversikt af Sveriges stenåldersboplatser. Ymer. Vol. 24:s. 187-225.

Derudas, P. (2026) Fredrik VII Cave 2026 Ruta 1-4 [3D Modell]. https://air.ht.lu.se/s/kullaberg/item/17867. (Skapad 01-10-2026).

Fornsök. (2018). L1989:9596 Boplats. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/02f09026-85d2-43fe-98b1-ec74a37339ad

Sveriges Geologiska Undersökning (2026). Kartvisaren Jordarter 1:25 000-1:100 000. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html. (Hämtad 01-10-2026).

October 5, 2026

en Lund University (Sweden)

en CC-BY 4.0