Innehållsförteckning

1. Inledning (Linn)                                                                                3

1.1 Bakgrund (Linn)                                                                       3

1.2 Syfte (Linn)                                                                                4

1.3 Topografi och geologi (Olivia)                                                   5

1.4 Fornlämningsmiljö (Ida)                                                             5

1.5 Metod och genomförande (Ida, Viggo & Olivia)                        9

2. Undersökningsresultat                                                                 11

2.1 Stratigrafisk redogörelse (Olivia & Viggo)                               11

2.2 Fyndbeskrivning (Viggo)                                                          13

3. Diskussion (Linn, Viggo, Olivia)                                           15

4. Sammanfattning (Viggo)                                                               17

Administrativa uppgifter (Olivia)                                                          17

Referenser                                                                                          18

Bilagor                                                                                                19

Fyndlista (Olivia)                19

1. Inledning (Linn)

Denna rapport handlar om det bronsåldersmaterial som undersöktes och grävdes under perioden 19/5–23/5 2025 på Skateholm. Platsen, lokaliserad över en kulle, hade tidigare undersökts av arkeologer med georadar och magnetometer under hösten 2024, vilket resulterade i att man kunde se flera konstruktioner under jord. Kol-14 analyser togs av den träkol som hittades i jorden och kunde då datera groparna till bronsåldern. Dessa var av stort intresse, inte bara på grund av mängden, utan även dess storlek och att de omringar kullens form. Två av konstruktionerna undersöktes under en förundersökning och kunde då spekuleras vara kokgropar från bronsåldern, baserat på det material som återfanns i gropen. 

Rapporten går igenom de fynd som hittades, mestadels flintavslag men även keramik, djurben och tandemalj– förutom detta ligger det huvudsakliga fokuset på de anläggningar som grävdes ut. Grop 3, som denna rapport kommer handla om, presenterade sig med tydliga kulturlager som indikerade direkta kopplingar till en kokgrop såväl som en härd. Under grävningen öppnades 5 schakt där totalt 7 gropar undersöktes. Totalt deltog 19 elever med grävningen under 5 arbetsdagar. Rapporten för grop 3 skrivs av alla i gruppen– med fokus på diskussion, men resterande partier har delats upp mellan studenterna. 

1.1 Bakgrund (Linn)

Längst Sveriges sydkust, mellan Ystad och Trelleborg, ligger Skateholm med dess rika historia. Skateholm har genomgått ett flertal olika arkeologiska undersökningar, utgrävningar och utredningar– vilket har gett fantastiska resultat om hur platsen har sett ut och brukats av tidigare generationer, flera tusen år tillbaka. Skateholm har daterats tillbaka till mesolitikum, med en rad intressanta fynd av flinta, skelett och husgrunder. Under 1980-talet undersöktes Skateholm I av arkeologen Lars Larsson och då kunde det konstateras att platsen hade rika fynd från senmesolitikum, och speciellt intresse var det relativt stora gravfältet som upptäcktes (Larsson 1988, s. 6). Under förhistorisk tid låg platsen i en lagun med direkt anslutning till vatten– idag finns detta vatten kvar på vissa delar av platsen men är främst betesmark för nötkreatur. Under 1980-talets undersökningar grävde man och dokumenterade 65 gravar, medan Skateholm II hade 22 gravar (Larsson 2015, 171f). Det rika och välbevarade skelettmaterialet har blivit Skateholms främsta fokus, dock finns det rikligt med lämningar från boplatserna och dess människor– yxor av flinta, keramik och gravar dedikerade till hundar. Det bronsåldersmaterial som finns på Skateholm har inte undersökts till samma grad som det mesolitiska och neolitiska– dock bidrog denna seminariegrävning med ytterligare information om platsen och det arkeologiska materialet.

Fig 1: Karta över Skateholm där seminariegrävningen tog plats. Gjord med Google Maps 2/6–2025.

1.2 Syfte (Linn)

Syftet med utgrävningen var att vidare undersöka de potentiella kokgropar som hade hittats via magnetometer och utredning under hösten 2024, för att få en bättre förståelse över strukturerna och huruvida de var sammanhängande (Berggren 2024, s. 1) Även deras syfte var av intresse– det vill säga huruvida de hade använts för matberedning eller inte. Grävningen hade också som mål att få ett underlag för tolkningar av den ovala anläggningen över och runt kullen (Berggren 2024, s. 4f). Förutom detta var utgrävningen en seminariegrävning för studenter som läser fortsättningskursen i förhistorisk arkeologi, och hade därför ett pedagogiskt syfte utöver den arkeologiska kunskap groparna kan ge inom kunskapsförmedling.

1.3 Topografi och geologi (Olivia)

Platsen där undersökningarna utfördes har under senmesolitisk och neolitisk tid påverkats av både förhöjda och sjunkande havsnivåer. Naturen i Skateholm präglas av ett böljande landskap. Under mesolitikum och neolitikum bestod Skateholm av en lagun med uddar och öar – åtminstone under de perioder då vattennivån var lägre. Två stycken åar flyter ihop i söder, Vemmenhögsån och Tullstorpsån. Dessa åar har påverkats starkt av modernitet, men äldre kartor över området visar att dessa har varit både bredare och slingriga under tidigare århundraden. Under bronsåldern sjönk vattennivån markant vilket ledde till att lagunen istället blev en våtmark. De områden som då hade torkat ut som mest användes som betesmarker under järnåldern (Larsson 1988, s. 9-11).

Själva innehållet i marken består av marin sand och grus som hamnat där redan under senglacial tid, vilket sedan ligger ovanpå ett lager bestående av en blandning med lera och sand (Larsson 1988, s. 9). Denna blandning av lera och sand är specifikt lerig, sandig morän och stenig lera med mycket kalk. Berggrunden består av kalksten från perioden danian och är väldigt rik på flinta (Lemdahl & Göransson 1988, s. 20).

1.4 Fornlämningsmiljö (Ida)

Skateholm 1:

Fornlämningsregistreringen av skateholm I (Fig. 1) visar 36 Flatmarksgravar, 1 hög, 2 stenhus, 2 grophärdar, 4 stenåldersboplatser samt övrig fyndmaterial som flinta, grönsten, samt kulturlager blivit registrerat. Även förekommer lösfynd som spetsnackiga flintyxa.

Fig 1: Visar en sammansättning av fornlämningar vid Skateholm I, baserad utifrån data från Fornsök  (Bengtsson, 2025).

Skateholm II:

Fornlämningsregistreringen av skateholm II (Fig. 2) visar att 4 Flatmarksgravar, 1 hög, 2 stenhus, 1 stenåldersboplats samt övrig fyndmaterial som flinta, grönsten, samt kulturlager blivit registrerade. Detta har redan registrerats under Skateholm I men blivit återregistrerad vid Skateholm II

Fig 2: Visar en sammansättning av fornlämningar vid Skateholm II, baserad utifrån data från Fornsök  (Bengtsson, 2025).

Fornlämningsregistreringen av skateholm III (Fig. 3) visar  99 Flatmarksgravar, 1 hög, 2 stenhus, 3 stenåldersboplatser, 1 bronsåldersboplats, 2 grophärdar, samt övrig fyndmaterial som flinta, grönsten, samt kulturlager harblivit registrerade.  Viss information har redan registrerats under Skateholm I-II men blivit åter registrerat vid Skateholm III.

Fig 3: Visar en sammansättning av fornlämningar vid Skateholm III, baserad utifrån data från Fornsök  (Bengtsson, 2025).

De fornlämningar som blivit registrerade består av fornlämning av flatmarksgravar, hög, stenhus, grophärd, boplats, övrigt fyndmaterial.Den fornlämning som dominerar är Flatmarksgravar, Genom att studera tabellen (Fig. 4) kan den generella uppfattningen tolkas att det rör sig om ett område där individen levt och bosatt sig.  Känd historik om Skateholm I-III är den dominerande grav lämningar som återupptäckts vid utgrävning, samt att Skateholm varit en plats där man levt från stenåldern till bronsåldern och kanske längre än så.

Fig 4: Visar en sammansättning av fornlämningar vid Skateholm I-III, baserad utifrån data från Fornsök  (Bengtsson, 2025).

1.5 Metod och genomförande (Ida, Olivia & Viggo)

Måndag 19/5

Utgrävningen inleds. Ett kvadratiskt schakt på 2 x 2 meter mäts ut. Det översta lagret med grästuvor grävdes upp med skyffel och flyttades. Till en början grävdes schaktet ut med skyffel och flera fynd av slagen flinta påträffades i vad som först troddes tillhöra matjorden. I östra hörnet påträffades sterilen redan vid 18 centimeters djup. Schaktet utökades med 25 centimeter på den västra och norra sidan för att bättre förstå den misstänkta kokgropens dimensioner. För att skyffla bort den resterande matjorden användes skärslev och skopa. Det kunde sedan konstateras att den brungråa sanden som påträffades skiljde sig från andra schakt och skulle behandlas som en egen anläggningstyp. Jordprov togs.

Tisdag 20/5

Lagret blev tilldelat anläggningstyp lager 151 som omfattar hela schaktet. Majoriteten av lager 151 togs bort med skopa och skärslev. Det konstaterades att det med största sannolikhet har skett en jordförflyttning där den främsta koncentrationen av jord har hamnat längs med kullens sluttning. Ett jordprov av lager 151 togs och fick namnet PM165. En misstänkt kokgrop påträffades i det sydöstra hörnet. I slutet av dagen gjordes en avgränsning av schaktet och grävenheterna 300 och 310 tillkom. Steril sand i östra hörnet konstaterades vara en separat grop och blev benämnd AG281. Ytterligare en grop med steril sand som sträckte sig längs det NV hörnet in i schaktet blev benämnt AG290.

Onsdag 21/5

Påbörjad utgrävning av grävenheterna 300 och 310. Fortsatt utgrävning, sållning och fotografering av schaktet. Dokumentation och inskanning av schaktet gjordes. Jordprov från sektionen mellan de olika enheterna samlades in och fick provnummer PM489. Lös jord rensades bort och sållades inför inmätning av ett nytt lager. I och med inmätningen av detta nya lager uppkom de nya grävenheterna, 300 → 458 och 310 → 449. Även en sektion ämnad för profilritning mättes in - denna sektion fick nummer 467.

Torsdag 22/5

Fortsatt grävning i enheterna 458 och 449. Rensning och sållning av lös jord runt om profil (sektion 467) inför fotografering och inskanning av schaktet. Påbörjad profilritning av sektion 467. En kontextblankett skrevs för nedgrävningen som fått nummer 0723.

Fredag 23/5

Färdigställde profilritningen. Jordprover togs från de olika grävenheterna, PM723 tillhör enhet 458 och PM724 tillhör enhet 449. Inmätningar av bland annat stenarna från kokgropen och en påträffad djurgång gjordes. Ytterligare kontextblanketter författades. Slutligen lades en markduk i botten av schaktet och fylldes igen med jorden, stenarna och grästuvorna som togs bort under veckans gång.