3. Diskussion

Baserat på undersökningsresultaten och tidigare forskning diskuteras anläggningarnas funktion och samtidighet nedan, detta i syfte att försöka besvara undersökningens frågeställningar. 

Likheter och olikheter
Grop 2 och 7 var i många avseenden lika varandra, de hade till exempel en liknande storlek och djup. Fyllnadslagren liknande varandra i antal stenar, mängden kol och sot samt dess relativa fyndfattighet. Mängden stenar och dess storlek var även lika varandra. Dessutom återfanns de märkbart största stenarna i groparnas mitt i båda anläggningarna. Att de två groparna var lika varandra kan möjligtvis stärka tesen om att de var samtida med varandra och att de hade en liknande funktion.

Fyndsituation
Fyndfattigheten var delvis förväntad, då detta är en känd egenskap hos alla typer av gropar (Schaefer-Di Maida 2022, s. 476). Men frånvaron av matrester och keramik talar emot tolkningen att de varit avsedda för vardagliga aktiviteter, såsom matlagning. Samtidigt försvåras tolkningen av att det saknas tydliga indikationer på att groparna haft en ceremoniell funktion eller använts som ånggropar, då inga verktyg eller andra specifika föremål hittats. Det är troligt att det större trästycket/kolbiten och de övriga små kolbitarna som påträffats var rester av timmer för bränning och inte använts som byggmaterial. Därav kan ingen tolkning av groparnas funktion göras utifrån fynden. 
Ett snäckskal, troligen tillhörande en mussla, påträffades i matjordslagret i schakt 2 (F200). Trots att det rör sig om ett enstaka fynd och att författarnas kunskap om skaldjurens tafonomi är begränsad, bör fyndet noteras. Skalets datering är osäker eftersom det återfanns i matjordslagret, det kan dock inte uteslutas att fyndet indikerar närhet till ett dåtida vattenområde.
Det mikrospån hittades i G137 kan troligtvis dateras till tidigare perioder, såsom senmesolitikum eller neolitikum. Detta fynd hamnade rimligtvis i anläggningen efterhand som matjorden har rörts om. Detta kan tolkas som att undersökningsplatsen har en längre kontinuitet av användning än vad som tidigare varit känt, och att den eventuellt har en koppling till gravfältet i Skateholm.

Groparnas relation till miljö och boplatser. 
Tolkningar av anläggningarna i sig blir intressanta när de relateras till fornlämningar
i närområdet, forntida landskap och vattenlinjer. Groparna låg i anslutning till forntida vatten, på en höjd i landskapet. Groparna ter sig dessutom ha legat minst 500 meter från samtida gravar och över 100 meter från samtida boplatser. Med denna sammantagna information kan en tolkning av groparnas funktion göras. Gropar faller inte inom kategorin kokgropar för vardagssysslor. Istället lutar det åt att groparna har använts för ceremoniella syften eller i samband med båtbygge (Ling et al 2024, s.6). När man tar i åtanke att vattenområden både hade en stark betydelse för människornas föreställningsvärld och praktisk betydelse för båtbygge under bronsåldern ter sig denna tolkning rimlig. 

Tolkning av platsen
En aspekt som talar för att platsen använts för en tidsspecifik och samtida aktivitet är att de påträffade groparna är orörda och inte överlappar varandra. Vid utgrävningen av anläggning 2 och 7 påträffades inga skörbrända stenar utanför gränsen för nedgrävningen. De verkar alltså legat orörda. Detta tyder på att de anlades under en begränsad tidsperiod och att de som grävde och använde dem var medvetna om var de andra groparna fanns, och därför undvek att störa dem. Detta gäller både de två gropar som behandlas i denna rapport (AG2 ; AG7), samt en förmodad tredje, ej undersökt grop (A8) i schakt 6, vilka alla tre låg på rad ca 0,7-1,3 meters avstånd från varandra. Detta stärker tolkningen av att de var samtida med varandra. 
Om man utgår från att majoriteten av groparna som utgör den 100 x 40 meter stora strukturen är samtida, kan denna cirkulära formation tolkas som ett uttryck för en gemensam aktivitet för en större grupp människor (Stefanie Schaefer-di Maida 2022, s. 475). Oavsett groparnas funktion så ter sig platsen ha varit viktig för närområdets invånare och att samhället hade ett särskilt intresse för platsen. 
Att platsen var betydelsefull för personerna som bodde i området kan alltså ses som troligt, men vad funktionen av groparna var bör problematiseras. När det gäller gropar överlag kan det mycket väl ha varit så att det inte fanns någon tydlig gräns mellan dess praktiska och rituella funktion. Det kan till exempel ha varit en plats för feasting (Dietler 1996:88-115) och sociala sammankomster med ceremoniella gropar, där man både tillagade mat och utövade kulturella riter. Det kan även röra sig om en plats där man använde ångropar för att konstruera båtar, parallellt med att kokgropar användes för tillagning av måltider. Användningen av platsen kan dessutom ha varierat över tid. Författarna av rapporten åberopar därför aktsamhet vid tolkning. En alltför snäv kategorisering av groparna utifrån deras funktion riskerar att förenkla det förhistoriska levnadssättet.

4. Sammanfattning 

Sammantaget pekar resultaten på att groparna kan ha använts för sociala aktiviteter eller båtbygge, men den exakta funktionen är fortfarande osäker. Anläggningarnas placering och fynd pekar dock ifrån kokgropar för vardagssysslor som funktion. Fyndfattigheten och avsaknaden av tydliga rituella eller vardagliga artefakter gör tolkningen svår, och en tydligare förståelse kräver fortsatt forskning samt bekräftelse genom 14C-dateringar av de jordprover som togs vid undersökningen. En framtida undersökning med metalldetektorer och sökschakt av det dåtida vattentäckta området och kullen som är i direkt anslutning till anläggningarna kan vara av stort värde. Här kan man kanske förvänta sig fynd från deponeringar av prestigegods eller rester av båtbygge.